Sa upp mig från en dålig arbetsplats som gjorde depressionen värre och som jag ändå inte ville vara kvar på av andra anledningar. Jag var nu utan inkomst. Satsade istället på att bilda mig inom diverse områden för att jobba mot min dröm om att bo i ett varmare och vettigare land.
Som den gode ansvarige libertarianen jag är har jag dock sparat sedan länge så jag har haft en nödfond.
 |
| VARNING! RADIOAKTIV ORGANISATION |
Detta gjorde jag främst för att jag ser en STOR fara i att få betalt för att vara sjuk. Speciellt med depression där man behöver vara aktiv för att ta sig ur den. Ju mer passiv och ju mer man drar sig tillbaka, desto värre blir den.
Sen är det en bonus att slippa alla förnedrande nedlåtande läkare, väntrum och receptionister som faktiskt kan göra sjukdomen mycket värre.
Till sist känns det jävligt bra att slippa gå med mössan i hand till den store leviatanen som förtrycker en. Fast jag ser inget fel på det rent moraliskt, ens om man fejkar en sjukskrivning, då det bara är att återfå en pyttliten del av den skatt man tvingats ifrån orättfärdigt.
Vi kan dra lite frimarkmadslösningar och hur de är bättre när ämnet ändå är på tal. Till exempel tar Mormonkyrkan hand om någon som blir sjuk, och de är på dag 1 noga med att sätta dem i arbete som de klarar av. Farbror Joes bondgård behöver målas, gå dit. De har en förväntning på sig från det lokala samhället, då det är förankrade där (till skillnad från FK), bryr sig genuint (till skillnad från FK:s ansiktslösa byråkrater). De har också ett incitament att tänka på sitt rykte då de tävlar med andra välgörenhetsorganisationer. Att bara ge någon pengar och kräva att den kommer på möten då och då som lätt går att lura och därmed göra det möjligt för den personen att gå hemma och dra fötterna efter sig DET är radioaktivt.
