Recension av How to survive the end of the world as we know it av James Wesley Rawles

Egentligen har jag inte mycket för sk "survivalists" inom frihetsrörelsen. Visst, det är bra att kunna göra upp eld, veta vilket håll norr är, gå i bivack, osv, oavsett vilken politisk ideologi man råkar gilla. Men när det går så långt att man bygger hela sitt liv kring att vara i det närmaste självförsörjande, bo mitt ute i ingenstans, bunkra tamponger och vapen och designa sitt hus för att överleva total zombieapokalyps så har man gått bra långt. Den här boken, How to survive the end of the world as we know it av James Wesley Rawles (som skriver på Survivalblog), är just en sån bok. Och att överyga folk om libertarianismen genom att prata om att världen kommer gå under och att det är dags att bygga sig en skyddsrum i centrala Wyoming och köpa en årsförbrukning mat för 5 pers och ha där, är i mina ögon ingen bra strategi.

Jag recenserar den bara för att den tar upp några få vettiga saker mitt bland allt överdrivet tjafs. Jag köpte den i tron att den skulle vara mer i stil med The SAS Survival Handbook (vilken jag förövrigt rekommenderar) men icke. Följer man råden i boken har man inte råd med någonting annat. Det är verkligen all-in. Det ska köpas gård, vapen, terrängfordon, övervakningskameror, bränsle, generatorer, bindor, bröstmjölkssubstitut, boskap, flera årsförbrukning mat, mm. Man ska lära sig odla, sy, vakumförpacka grejer, svetsa, operera mm. Det tas tom upp hur man förlöser hemma.

Dock ska jag inte förkasta allt i boken som nonsens. Om nu den nuvarande ekonomiska krisen gör över till inbördeskrig och total katastrof så är det säkert såna som Rawles som kommer vara de som bygger upp civilisationen igen när vi andra svält ihjäl eller dödat varandra. Och då känns det iaf bra att han (och andra survivalists) överlag verkar vara väldigt anti-stat och pro-marknaden. Han skriver inget gott om dagens "nanny states" och han har inget till övers för deras fiatvalutor med ständig inflation. Tex skriver han om handel efter en ekonomisk kollaps att

"... precious metals will have their greatest utility as a recognized store of value to facilitate barter in the latter stages of a post-collapse economy, as regular commerce starts to resume. Before that, you can expect only canned foods and common-caliber ammunition to be accepted in barter. The free market will determine their value, as it always has. If the dollar is completely wiped out, the old dollars will probably be declared worthless, and a new currency unit will be established, most likely pegged to gold."

vilket jag kan köpa. Det är just såna delar av boken som jag finner fascinerande, hur man ska börja handla och bygga upp samhället när myndigheterna försvunnit. Dock är det inte fokus på just det i boken tyvärr. Han tar upp att det är en bra idé att redan nu börja med en hobby som kommer vara efterfrågad i ett post-kollaps-samhällen; tex reparera motorer, jobba med läder, hålla på med radior , första hjälpen osv.

Hursomhelst, så är boken endast delvis läsvärd; har man inte pengar till att köpa gård, vapen och jeep mm så får man inte så värst mycket ut av den. De intressanta bitarna finns nog bättre beskrivna någon annanstans.

Recension av Free Will av Sam Harris

Jag har länge varit mer eller mindre övertygad om att fri vilja är en illusion pga rent fysikaliska grunder (och har skrivit lite om det tidigare); vi lever i en värld med orsak och verkan eller, om inte superdeterminismen är sann, en värld med orsak och verkan samt kvantmekanisk slump. Men jag hade aldrig egentligen läst vad filosofi och neurologi har att säga om frågan förrän jag läste Free Will av Sam Harris. Den är, som de flesta böcker jag läst på sistone, väldigt kort; endast drygt 70 sidor lång. Men han hinner få fram sin poäng ändå även jag skulle inte ha något emot om den hade varit 100 sidor längre om han beskrivit de intressanta experiment (förutom de han redan nämner) han nämner i källhänvisningen i närmare detalj.

Han börjar med att beskriva några experiment som kraftigt pekar på att vårt medvetande inte är orsaken till vårt medvetna handlande. Tex i Benjamin Libets kända experiment där forskarna kunde se att hjärnan börjar utföra handlingen, ca 300 millisekunder, innan vi blir medvetna om att vi vill utföra den. I andra experiment med fMRI kunde man förutse försökspersonernas vilja med upp till 10 sekunder. Mer om liknande experiment finnes här. Hur kan vi ha fri vilja om det går att utläsa i hjärnan, vad vi kommer att göra, några sekunder innan vi faktiskt utför det? Harris skriver

"Imagine a perfect neuroimaging device that would allow us to detect and interpret the subtlest changes in brain function. You might spend an hour thinking and acting freely in the lab, only to discover that the scientists scanning your brain had been able to produce a complete record of what you would think and do som moments in advance of each event. For instance, exactly 10 minutes and 10 seconds into the experiment, you decided to pick up a magazine from a nearby table and began reading, but the scanner log shows this mental state arising at 10 minutes and 6 seconds - and the experimenters even knew which magazine you would choose. You read for a while and then got bored and stopped; the experimenters knew you would stop a second before you did and could tell which sentence would be the last you read. ... You would, of course, continue to feel free in every present moment, but the fact that someone else could report what you were about to think and do would expose this feeling for what it is; an illusion."

Han går vidare med att såga kompatibilismen som menar att fri vilja är kompatibelt med ett  deterministiskt universum. Kompatibilister menar att oavsett om vi inte är den ursprungliga orsaken till våra handlingar, viljor, drömmar, mål, osv då dessa beror på orsaker ännu längre bak i kedjan av orsak och verkan; så känner vi att vi vill utföra våra handlingar vi utför så är vi fria i deras bemärkelse. Men Harris menar att det är inte det de flesta menar med fri vilja. Om trådarna till en marionettdocka inte gick direkt till handen, utan istället orskade dockan att vilja röra handen, kan man verkligen säga att dockan har fri vilja?

Författaren Sam Harris.

Inte bara menar Harris att fri vilja inte existerar, utan också att det inte går att föreställa sig ett universum där fri vilja faktiskt existerar. Jag, tex, fördrar öl framför vin i nästan alla sammanhang. Så jag väljer öl. Men varifrån kom dessa preferenser? Jag har ingen aning. Jag har inte valt att föredra öl. Men om jag faktiskt valt det, varför valde jag det? Varifrån skulle preferenserna till ölpreferenserna komma? Om ett mentalt tillstånd får mig att välja öl, så för att jag ska vara ultimat ansvarig, så måste jag valt det mentala tillståndet. Men för att ha valt det tillståndet så måste jag varit i ett annat tillstånd osv in i absurdum. Det leder helt enkelt till en oändlig regress. Galen Strawson har också skrivit om detta och hans argument lyder som så att ens handlingar beror på hur man är. Så för att vara ultimat ansvarig för dessa handlingar så måste man vara ansvarig för hur man är. Men ingen har valt sina gener, när och var att bli född osv. Så även utan determinism menar Strawson (och Harris) att idén om fri vilja är absurd.

Ett fel folk gör när de hör att idén om att fri vilja inte existerar, är att säga att deras val inte saknar har någon mening. Om allt är förutbestämt, varför ens gå ur sängen? Dvs de sjunker ner i fatalism, dvs tankegången är ungefär "mina val och handlingar beror på tidigare orsaker utom min kontroll, därför är mina val meningslösa". Det påståendet att fri vilja inte existerar implicerar dock endast detta "mina val och handlingar beror på tidigare orsaker utom min kontroll, men de har också en verkan - jag påverkar fortfarande min framtid". (Parafraserat härifrån.)

Ett slutsats många drar är att om fri vilja inte existerar så är vi inte moraliskt ansvariga för våra handlingar och därför borde mördare gå fria mm. Enligt Harris ligger det ett korn sanning i detta påstående men inte mycket mer. Det som är mest moraliskt avskyvärt är att avsiktligt skada andra människor. Harris menar att vår syn på brottslingar inte behöver ändras särskilt mycket då våra medvetna handlingar speglar i stort de globala egenskaperna av vår hjärna. Breivik planerade sin massaker i flera år och la ut stora summor på att sätta den i verket. Oavsett om han är ultimat ansvarig för sina handlingar eller inte så har han en massmördares hjärna, och måste inte tillåtas utsätta andra för fara igen. Och om möjligt så borde han rehabiliteras och hjälpas, då han faktiskt inte kan rå för hur han är. På samma som någon som förändrar personlighet till det sämre (och kanske blir våldsam mm) pga en tumör, har haft otur, så har även Breivik haft en väldigt otur med blandningen gener, födelseplats och tid, samt livserfarenheter han "gavs". Breivik borde inte hatas och straffas, han borde endast fruktas, låsas in och om möjligt hjälpas och kompensera sina offer. Fanns det en drog som botade mänsklig ondska (och fick honom att följa ickeaggressionsprincipen) så borde han få den och släppas fri, samt kompensera offrena.

Slutligen så vill jag tillägga en tanke jag haft länge och det är när jag känner att jag vill nåt så spelar det ingen roll om denna vilja uppstått magiskt ex nihilo, eller uppstod genom ett deterministiskt fyrande av neuroner i min hjärna som i sin tur beror på ett orsak- och verkan-samband ända tillbaks till Big Bang. Jag kan inte märka skillnaden. (Om jag inte skulle titta på avläsningen av min egen fMRI medans jag gör nåt... hmm... vad fasen skulle hända då? Om jag ser att hjärnan bestämt sig innan jag blir medveten om att "jag" bestämt mig...) Så fatalism är obefogat. Dessutom så har psykiskt störda, uteliggare, och brottslingar (och deras offer såklart) haft en väldig otur; och snygga, smarta, framgångsrika har haft en väldig tur. Ingen är ansvarig för vilka talanger man har, eller inte har. Slutsatsen Harris drar är att de senare inte borde prisas och de förra borde inte hånas.

Som en sista slutkläm, påståendet att fri vilja existerar är inte falsifierbart. Det går inte att spola tillbaks tiden och visa att en individ, med ett helt identiskt universum, neuron för neuron, skulle kunna valt annorlunda än vad hon valde. Fri vilja är inte endast absurt, det är ovetenskapligt också.

För den som inte orkar läsa boken så tar Harris upp mycket av det han berör i den i den här föreläsningen. Så har du en timma över, se den gärna.

Recension av What has government done to our money? av Murray Rothbard

I denna välskrivna och korta bok (ca 100 s) beskriver Rothbard hur pengar uppstår i ett fritt samhälle, och går vidare med att förklara hur staten gått tillväga för att ta kontroll över ekonomin. I den sista delen av boken beskriver han det monetära sammanbrottet i västvärlden 1815 och framåt. För alla som är intresserade av ett fritt samhälle är detta en bok som borde läsas på stört. Den finns att ladda ner gratis här!

Han börjar boken med att beskriva varför byteshandel är något som gynnar bägge parter och berikar samhället; hade den inte gjort det hade den inte ägt rum. Dock är inte direkt byteshandel särskilt effektivt. Vad göra om bonde A endast har kycklingar och vill byta till sig får av sin granne, bonde B, men B vill inte ha kyckling utan nåt annat? Jo, man måste använda sig av indirekt handel. Dvs A byter till sig något han tror han lättare kan byta bort, med B (eller någon annan), för det han vill ha. För att detta mellansteg ska vara effektivt måste varan vara lätt byta bort, dvs det måste vara något de flesta vill ha och under största delen av året. Tex så kanske vatten är bra på sydligare breddgrader, men inte under monsunen. Dessutom måste detta mellansteg vara delbart; vatten har denna egenskap men inte oxar tex. Om en oxe är värd 30 skor och jag bara vill ha ett par, och min handelspartner vill ha ett dragdjur så kommer det ine bli nån affär för att oxe inte är delbar (som dragdjur åtminstone). Till sist så måste mellansteget vara hållbart; dvs inte förstöras genom att lagras. Smör tex är delbart och efterfrågat året om, men det härsknar om man inte får det bortbytt relativt snabbt.

Något som är både delbart, efterfrågat (som smycken och numera till elektronik) och hållbart är guld och silver (och koppar och andra metaller). För att något ska bli pengar så måste det vara ett allmänt accepterat mellansteg i indirekt handel. Men detta är en positivt återkopplad processs; ju mer en vara används som de facto pengar desto mer efterfrågad blir den, och ju mer efterfrågad en vara är desto bättre är dess användningsområde som pengar. Det behöver alltså inte vara den mest eftertraktade varan som eventuellt blir pengar.

När väl en (eller flera) pengar etablerats kan olika varor "prissättas". Innan intåget av pengar så var priset på en vara en vektor med alla andra varor i samhället; tex kanske priset för en ko var tre får eller fem getter eller en bit mark eller ... osv. Nu kan istället alla varors pris uttryckas i termer av viktenheter av guld (för enkelhetens skull så bortser jag från silver osv); alla varor utom en - guld. Priset för pengar är fortfarande en vektor med alla andra varor i samhället. Så vad händer när ytterligare pengar (guld) introduceras i ekonomin? Jo, eftersom pengar är en vara vilken som helst (enda skillnaden är att den används som mellansteg i indirekt byteshandel) så gäller självklart fortfarande utbud och efterfrågan. När utbudet av pengar ökar sjunker priset; dvs guldet blir mindre värt i termer av andra varor i ekonomin. Så om guld enbart användes för till handel så vore guldgruvor onödiga för samhället. Men eftersom guld har andra användningsområden så är inte detta fallet.

Vill du lära dig mer om pengar och vad staten lyckats trassla in oss i så rekommenderar jag boken starkt. Jag kommer inte sammanfatta hela boken här! Den är lättläst och har många exempel. Även till någon inte särskilt intresserad av frihet skulle jag rekommendera den för. Även någon som gått en Keynesiansk utbildning borde få sig en tankeställare av den.

Recension av Welcome to Free America av David Barker

Efter att mises.se och Calle tipsade om David Barkers Welcome to Free America så köpte jag den på stört. Som jag skrivit tidigare så är det en guide till de som immigrerar till forna usa år 2057, ca 20 år efter den totala kollapsen av staten (både federal och delstatlig), där nu anarkokapitalism råder.

Boken är lättläst och kort, ca 100 sidor, och innehåller i princip inga teoretiska utläggningar alls då den bara förklarar hur Ankeborg förmodligen skulle fungera och inte varför. Detta är både ett plus och ett minus; om den innehållit alla "varför" så skulle boken varit en tegelsten, men ibland tyckte jag vissa utläggningar var väl korta och man lämnas med känslan "jaha, ok, men varför då?". Och detta trots att jag skulle anse mig väldigt påläst om hur Ankeborg skulle kunna fungera, åtminstone relativt de jag antar boken är riktad till, de som är skeptiska till statsmakten men ännu inte kallar sig libertarianer.

I första kapitlet beskriver han hur den amerikanska staten kollapsade. Utdraget krig i mellanöstern, hyperinflation, milisers motstånd mot poliser och skatteindrivare ledde till att staten var "tvungen" att driva in skatter genom att skicka soldater till företag för att stjäla deras pengar och kapital. Detta ledde till att fler vaknade upp och såg staten som den maffiaverksamhet den alltid varit. En liten sidnotis som fick mig att le stort var när han säger att namn på stater/länder numera ej skrivs med stor bokstav i början på namnet, detta för att visa att man inte respekterar dem. Jag log för att Grevad Lux redan börjat med detta, och jag apat efter.

Han går vidare med att beskriva de immigrantbyar som de flesta åker till när de anländer till det han kallar Fria Amerika (dvs forna usa). Dessa ägs av företag som tillhandahåller sjukvård och försvarstjänster så länge de befinner sig i byarna (vanligtvis upp till två veckor) eller tills de blivit anställda och skaffat egna sjukvård- och skyddsförsäkringar.

I resterande kapitel beskriver hur man hittar ett jobb, boende, skyddsfirma osv; hur konflikter löses mellan kunder till olika skyddsfirmor, hur privata fängelser fungerar, fritt bankväsende och konkurrerande valutor mm. Det mesta han skriver om känns vettigt, och han tar ofta upp att det skiljer sig markant mellan olika stadsdelar i vissa städer; vissa områden förbjuder vapen, andra uppmuntrar vapenägande osv. Men om barnarbete vet jag inte om jag håller med honom. Han skriver:

"Child labor is common in many areas of Free America, particularly where many new immigrants reside. Working conditions are a matter that is negotiated between employers, parents, and their protection firms. Large scale boycotts against firms employing children have proven ineffective, and the practice has continued. In wealthier areas, however, child labor is far less common or nonexistent."

Jag kan se att tex immigranter från extremt fattiga områden som kanske inte kan läsa osv skulle kunna sätta sina barn i arbete, såsom de gjorde i sina hemländer. Dock är invånarna i Fria Amerika de rikaste i världen, vilket också nämner i boken, så jag förstår inte varför välgörenhetsorganisationer helt enkelt skulle betala föräldrarna för att ge barnen en skolgång istället för att jobba (eller helt enkelt gå med på att sälja barnen till adoptionsfirmor).

Hursomhelst så är det en läsvärd bok och han avslutar med att beskriva hur Fria Amerikas relationer till stater. Dessa är väldigt dåliga och många stater är öppet fientliga. Detta för att om det går bra för Fria Amerika så kommer även deras invånare vilja avskaffa staten. Vissa stater har tom attackerat och konfiskerat last från handelsfartyg från Fria Amerika. Dock har skyddsfirmorna utökat sin verksamhet och byggt militära flottor för att skydda viktig handel.

Jag vet inte om jag skulle rekommendera boken för någon helt oinsatt i libertarianism. Han tar inte bara upp positiva saker och utmålar Fria Amerika som någon utopi. Det hade varit väldigt bra om någon hade skrivit en liknande bok om dagens usa; om alla regleringar, oskyldiga männisor i fängelse, krig, korruption osv, så att man lätt skulle kunna jämföra samhällena.

Förresten så såg jag nu att Molyneux intervjuat författaren. Är inte världens bästa, men de diskuterar bla "frivilligt slaveri" vilket är ganska intressant.

Recension av No Treason

Jag har nyligen läst färdigt Lysander Spooners essä "No Treason, The Constitution of No Authority". Det är ett alster på ca. 45 sidor som skrevs till försvar av var individs rätt att secessera republiken USA. Spooner gav ut essän i samband med att de konfedererade staterna besegrats av nordstaterna och stod inför krigsrätt ankalagde för myteri - därav titeln. Spooner är förövrigt samme man som konkurrerade med amerikanska statens postverksamhet till ett billigare pris, men som tvingades lägga ned under hot.

No Treason inleds med ett fullständigt ogiltigförklarande av av den amerikanska konstitutionen, det dokument som nordstaterna menade band sydstaterna till unionen. Spooner visar hur absurt det är att hävda rätt med ett kontrakt som ingen av de åtlydande lämnat sitt explicita medgivande till, och hur det inte heller vinner större legitimitet genom att delar av befolkning tillåts rösta i val. Det är med detta i åtanke han myntar den kända frasen "A man is none the less a slave because he is allowed to choose a new master once in a term of years". Kontentan av Spooners argumentation kan sammanfatas som följer: Ett kontrakt kan i juridisk mening och enligt sunt furnuft, inte anses giltigt med mindre än att det upprättas med samtliga åtlydande individers explicita samtycke på en informerad och frivillig basis. Ett kontrakt mellan fiktiva entiteter så som "folket" och "regeringen" äger ingen möjlighet till laga kraft.

  Om att staten påstår sig ha upprättats med människors samtycke skriver Spooner så här:

The only idea they have ever manifested as to what is a government of consent, is this - that it is one to which everybody must consent or be shot.

Kopplingen mellan Spooners kritik av konstitutionen och moderna samhällskontrakt i västerländska demokratier är slående, för att inte säga helt analog. Inte på en enda punkt av de som Spooner belyser har någonting fundamentalt förbättrats. Enda skillnaden är att en större andel av befolkning fått rösträtt, men rösträtt har som sagt ingenting med statens frivillighet att göra. Det faktum att secession är olagligt, tydliggör bortom alla tvivel att staten inte är av frivillig natur.

  

Spooner försvarade den konfedereade befolkningens rätt att träda ur unionen och republiken, men ställde sig på intet sätt bakom de slavägande parternas ändamål med kriget - att upprätthålla det ekonomiska system som innefattade slaveri. Han förklarar också bestämt att, till skillnad från den gängse uppfattningen, så var inte nordstaternas främsta ändamål med kriget att upphäva slaveriet. Det var i första hand materiella och inte moraliska motiv som föranledde ett fullskaligt krig mellan nord och syd. Handeln i sydstaterna var en betydande skatteresurs för nordstaterna och att förlora denna del vore som för bonden att förlora stora delar av sitt boskap. Spooner genomskådade krigspropagandan och skriver bl.a. så här:

And why did these men abolish slavery? Not from any love of liberty in general - not as an act of justice to the black man himself, but only "as a war measure," and because they wanted his assistance, and that of his friends, in carrying on the war they had undertaken for maintaining and intensifying that political, commercial, and industrial slavery, to which they have subjected the great body of the people, both white and black.

Och så här...

There was no difference of principle - but only of degree - between the slavery they boast they have abolished, and the slavery they were fighting to preserve...     

Spooner beskriver också i sin essä, relationen mellan stat och kapital. Till största del utmålar han på ett väldigt träffande sätt dynamiken av tjänster och gentjänster som kännetecknar denna symbios. Dock menar han att staten vid denna tid, endast var nickedockor till stora långivare som t.ex. Rotschilds och att dessa i själva verket var i kontroll över statlig policy. Utan dessa menar han, skulle staten aldrig ha råd att hålla befolkningen i schack. Det är nog sant att statsskulder är nödvändiga för att uppräthålla en stor stat och att storkapitalets ord väger tungt, men har man till sitt förfogande en väloljad sedelpress och kasernen full av vapen, så blir det en överflödig fråga att ställa, vem det är som bestämmer. Om Spooner föraktade dåtida medel för att fordra resurser till statskassan hade han tappat andan om han fått se hur dagens effektiviserade system fungerar.

För de många Libertarianer som försvarar och drömmer sig tillbaka till den amerikanska konstitutionen torde No Treason vara en väckarklocka. Det dröjde blott 80 år innan dess att konstitutionen, som skrevs i enda syfte att säkerställa invånarnas frihet från förtryck, visade sig vara endast det dasspapper på vilket den stod skriven. Amerikanska konstitutionen är inget annat än ett samhällskontrakt som ingen någonsin givit sitt explicita medgivade till, och kanske ännu viktigare, som ingen någonsin tillåtits avsäga sig. Hur liten och frihetelig staten än börjar, växer den sig den oundvikligen över alla gränser tills dess att den står inför sin egen kollaps.     

Efter att ha läst No Treason slås jag av hur väl Spooner verkar ha förstått sig på statens moraliska natur, redan då den var en bråkdel i storlek av vad den är idag och såpass liberal som den amerikanska staten ändå var vid denna tidpunkt. Han tycks också för sin tid ha haft ett ovanligt liberalt förhållningsätt i sociala frågor och förmedlar en känsla av medmänsklig insikt. Han är en av de få 1800-tals författare - i samtliga kategorier - som jag tycker håller måttet etiskt, även i ett modernt sammanhang. Tråkigt bara att Lysander Spooner år 1869, förmedlade idéer som kunde ha inneburit ett fritt samhälle långt innan 1900-talet.

Här följer lite passade stämningsmusik till en historisk redogörelse som denna: