Visar inlägg med etikett militär. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett militär. Visa alla inlägg

måndag 16 januari 2012

Bra blogg om poliser och soldater


Jag råkade stöta på bloggen Stop the State idag och har länkt till den i blogglistan till vänster. Även om han inte skriver särskilt mycket så har han har ett flertal bra inlägg, tex There are no good cops och The problem with supporting our troops.

lördag 10 december 2011

Det är soldater man ska frukta, inte presidenter och kungar



Ibland nämns och/eller incinueras att poliser och soldater som begår hemska saker isig inte är onda, utan det är de som ger dem orderna som är onda. Dvs statens våldsamma arm ses som något värdesneutralt verktyg. På något sätt ses poliser och soldater på samma sätt som folk ser på vapen; det är inte vapen i sig som dödar folk utan det är de som avfyrar dem. Alltså är det inte poliserna och soldaterna personligen som ska straffas för hemskheter de begått, utan det är deras överodrande. Detta är självklart nonsens då poliser och soldater har egen vilja och borde stå till svars för deras egna handlingar. Dom är inte "vapnet", dom är mördarna. Buffy Sainte-Marie skrev en väldigt passande sång som Donovan framförde väldigt bra.



På samma tema är nästa klipp (som Carl Jakobsson också skrivit om)



Synsättet polis/militär == verktyg är otroligt främmande i mina ögon. Tex hur kan egyptierna ens få för sig att lita på militären då de var de som var förtryckarna bara några månader sedan!?



Utan soldater och poliser är presidenter och kungar inget mer än arga gubbar, inget farligare än en dement farfar. Det är poliser och soldater, som lyder blint, som är de vi ska vara rädda för, inte ordrarna i sig.

"He who joyfully marches to music in rank and file has already earned my contempt. He has been given a large brain by mistake, scince for him the spinal cord would fully suffice. This disgrace to civilization should be done away with at once. Heroism at command, senseless brutality, deplorable love-of-country stance, how violently I hate all this, how despiceable an ignoreable war is; I would rather be torn to shreds than be a part of so base an action! It is my conviction that killing under the cloak of war is nothing but an act of murder."-- Albert Einstein

torsdag 31 mars 2011

Roten till allt ont

Det finns folk som menar att religion är roten till allt ont, att religion är orsaken till krig och elände i världen. Jag håller inte med. Visst att religion har, och haft, stor skuld för all i skit i världen. Men det är inte religion, i meningen ett irrationellt trossystem inte baserat på empiriska bevis, som man borde ge skulden. En församling som enbart predikar att det existerar en osynlig rosa enhörning skulle inte vara våldsammare än ateister, allt annat lika. Det som gör ett trossystem farligt är när det på något sätt rättfärdigar aggression mot andra människor. Det är aggression som är roten till allt ont, inte religion.

Och det är inte bara religiösa som bekänner sig till ett trossystem som rättfärdigar aggression. Nästan varenda människa på hela jorden gör detta. Det kallas etatism, tron på att en stor och/eller stark stat är nödvändig. Allt staten gör är baserat på aggression. Att betala skatt är inte frivilligt. Till slut kommer beväpnade män och kidnappar dig, drar du ett vapen för att försvar dig så skjuter dom dig. Beskattning är baserat på hot om dödligt våld. Hur kan någon människa som säger sig vara godhjärtad vara för ett sånt system? Jo, de har blivit indoktrinerade in i ett irrationellt trossystem som rättfärdigar aggression mot andra människor. Vi lär våra barn att det är fel att stjäla och de inte borde slåss... om de inte har polisuniform såklart, då är det moraliskt riktigt att stjäla helt plötsligt. Likt den kristna guden som säger att mord är fel, om det inte är på homosexuella, de som inte lyssnar på präster, de som förbannar sina föräldrar osv naturligtvis.

Staten stjäl befolkningens inkomst och sedan spenderar den på att förbjuda, reglera och straffa människor som inte skadat, hotat eller stulit från någon. Vi får inte handla vilka varor vi vill eller ens disponera det vi redan äger hur vi behagar. Hela den politiska debatten handlar om vilka staten skall rikta pistolerna mot. Jag kan bara inte acceptera detta! Våld är rättfärdigat om, och endast om, det sker i självförsvar. Det tragiska är att många inte ens inser att när de vill förbjuda en företeelse så är implikationen att de som utför aktiviteten skall hotas med stryk och värre. Men de flesta skulle aldrig kunna utföra hoten och våldet själva. Jag tvivlar starkt på att drogmotståndare skulle kunna med att gå upp till en knarkarkvart, ge de boende stryk och låsa in dom i källaren något år. Men att delegera våldet till andra är lättare. Det lidande vi inte ser personligen är mycket lättare ätt ignorera. Inte ens Heinrich Himmler, mannen direkt ansvarig för Förintelsen,  klarade av att bevittna massmördandet bakom östfronten utan att må fysiskt dåligt, och han tyckte synd om soldaterna som var tvungna att mörda gråtande barn och familjer. (Offrena verkade han inte bry sig om nämnvärt.) Det är lätt att slänga ur sig att staten ska  stifta lag X. Det är oerhört svårt att tänka sig att själv göra det som krävs för att tvinga på andra människor lag X.

Märk dock att det finns de som är beredda att använda våldet nödvändigt för att staten skall göra det den gör. Poliser och soldater. Dessa män och kvinnor som är beredda att förtrycka människor för lite pengar (precis som andra kriminella). I Libyen krävdes det order om att bomba civila för att två soldater inte skulle kunna med att lyda. Jag tror inte svenska soldater och polisers tröskel är så hög, men beredda att kidnappa och låsa in nån som sålt "fel" sorts växt har de inga moraliska bekymmer med. Det är inte dessa människor som försvarar oss, det är dom vi borde försvara oss mot.


Nästa gång du har identifierat något problem i samhället som behöver lösas, snälla snälla snälla, åtminstone överväg att lösa det på fredligt sätt. Använd fantasin. Statlig intervention ska inte vara default-alternativet, det ska vara absolut sista utvägen eller inte ens övervägas. Vill du att någon ska göra någonting för dig så kanske du ska göra snälla saker för henne, försöka övertyga henne och få henne se din syn på saken, inte bara köra på ett default-svar och hota henne med stryk.