Pensionär skjuter rånare

Hittad via Kabo.

Beväpnade medborgare är en bra sak.

Recension av How to survive the end of the world as we know it av James Wesley Rawles

Egentligen har jag inte mycket för sk "survivalists" inom frihetsrörelsen. Visst, det är bra att kunna göra upp eld, veta vilket håll norr är, gå i bivack, osv, oavsett vilken politisk ideologi man råkar gilla. Men när det går så långt att man bygger hela sitt liv kring att vara i det närmaste självförsörjande, bo mitt ute i ingenstans, bunkra tamponger och vapen och designa sitt hus för att överleva total zombieapokalyps så har man gått bra långt. Den här boken, How to survive the end of the world as we know it av James Wesley Rawles (som skriver på Survivalblog), är just en sån bok. Och att överyga folk om libertarianismen genom att prata om att världen kommer gå under och att det är dags att bygga sig en skyddsrum i centrala Wyoming och köpa en årsförbrukning mat för 5 pers och ha där, är i mina ögon ingen bra strategi.

Jag recenserar den bara för att den tar upp några få vettiga saker mitt bland allt överdrivet tjafs. Jag köpte den i tron att den skulle vara mer i stil med The SAS Survival Handbook (vilken jag förövrigt rekommenderar) men icke. Följer man råden i boken har man inte råd med någonting annat. Det är verkligen all-in. Det ska köpas gård, vapen, terrängfordon, övervakningskameror, bränsle, generatorer, bindor, bröstmjölkssubstitut, boskap, flera årsförbrukning mat, mm. Man ska lära sig odla, sy, vakumförpacka grejer, svetsa, operera mm. Det tas tom upp hur man förlöser hemma.

Dock ska jag inte förkasta allt i boken som nonsens. Om nu den nuvarande ekonomiska krisen gör över till inbördeskrig och total katastrof så är det säkert såna som Rawles som kommer vara de som bygger upp civilisationen igen när vi andra svält ihjäl eller dödat varandra. Och då känns det iaf bra att han (och andra survivalists) överlag verkar vara väldigt anti-stat och pro-marknaden. Han skriver inget gott om dagens "nanny states" och han har inget till övers för deras fiatvalutor med ständig inflation. Tex skriver han om handel efter en ekonomisk kollaps att

"... precious metals will have their greatest utility as a recognized store of value to facilitate barter in the latter stages of a post-collapse economy, as regular commerce starts to resume. Before that, you can expect only canned foods and common-caliber ammunition to be accepted in barter. The free market will determine their value, as it always has. If the dollar is completely wiped out, the old dollars will probably be declared worthless, and a new currency unit will be established, most likely pegged to gold."

vilket jag kan köpa. Det är just såna delar av boken som jag finner fascinerande, hur man ska börja handla och bygga upp samhället när myndigheterna försvunnit. Dock är det inte fokus på just det i boken tyvärr. Han tar upp att det är en bra idé att redan nu börja med en hobby som kommer vara efterfrågad i ett post-kollaps-samhällen; tex reparera motorer, jobba med läder, hålla på med radior , första hjälpen osv.

Hursomhelst, så är boken endast delvis läsvärd; har man inte pengar till att köpa gård, vapen och jeep mm så får man inte så värst mycket ut av den. De intressanta bitarna finns nog bättre beskrivna någon annanstans.

Att kunna försvara sig

Jag ogillar att skriva bra saker om mig själv, men jag alltid sett mig som relativt vältränad och har iaf inte varit bland de svagare i min omgivning. När jag växte upp cyklade jag överallt då vi länge inte hade bil och kollektivtrafiken sög. Innan jag flyttade hemifrån så cyklade jag i runda slängar 10 - 14 mil/vecka. Jag tränade mycket hemma och började så småningom gymma och har gjorde det i många år. När jag var ute på stan kände jag mig säker, jag hade både styrka och snabbhet... trodde jag. Men att kunna lyfta skrot har nästan ingenting att kunna slåss med att göra.

Efter att ha blivit rejält nedslagen av nån jävel, som slog sin flickvän/fru, när jag ingrep på midsommar 2010 så bestämde jag mig för att börja träna thaiboxning. Väldigt snabbt insåg jag att jag faktiskt inte kunde något som helst om hur man slåss. Stancen var dålig och garden för låg. Dessutom märkte jag att konditionen som krävs för att sparra hårt mot en partner vida överstiger konditionen som krävs för monotona aktiviteter såsom cykling. Jag försöker inte på något sätt förminska cyklisters kondition men det blir genast väldigt mycket jobbigare/annorlunda när belastningen är i det närmaste slumpmässig och man måste gå från 0% - 100% på en bråkdels sekund för att inte bli sparkad i huvudet. Och göra detta efter man tagit några slag i nyllet och är yr samt blivit sparkad på låren så hårt att man tvivlar på om man kommer kunna ta sig till jobbet nästa dag, det är mycket jobbigare än att hålla samma tempo och puls på en cykel runt en stilla sjö en solig höstförmiddag.

Nu tränar jag thaiboxning och MMA tio timmar/vecka och har slutat gymma helt och hållet iprincip (borde dock börja klämma in ett gymbesök 1-2 ggr/vecka). Min kondition är bättre än någonsin tidigare och styrkan otroligt mer funktionell. Trots det är jag inte i närheten lika självsäker som jag var förr. En kille på 60 kg+ som tränat några år skulle kunna spöa mig och en erfaren kille med samma vikt som jag är det rent ut sagt omöjligt att vinna mot. Men en person som har legat på gymmet och pumpat och tror att han är grym skulle jag nog få ner.

En annan aspekt av självförsvar som det oftast hyschas med i sverige är att kunna hantera vapen. De flesta män har lärt sig hantera vapen i lumpen men eftersom värnpliktenslaveriet numera är avskaffat så ligger nog mäns vapen(o)kunskaper på ungefär samma låga nivå som kvinnors. Alla myndiga personer borde kunna ladda, osäkra/säkra och avfyra pistol och gevär i min mening. Jag säger inte att alla måste äga vapen och spendera varje söndag på skyttebanan (även om det vore bra), det enda jag vill få fram egentligen är att om man någonsin hamnar i en livshotande situation med skjutvapen inblandade så ska kunna använda dem. Vad gör det om man lyckas ta pistolen från en fysiskt överlägsen rånare om man inte vet hur man använder den tex?

Är du en soffpotatis och känner att du borde börja träna (men inte vill/har råd att gå med i nån kampsportsförening) så rekommenderar jag dessa hemövningsprogram

• One Hundred Pushups
• Two Hundred Situps
• Armstrongs Pullup Program
• Bas Rutten's MMA Workout

De första tre punkterna är träningsscheman för armhävningar, situps och chins/pullups medans den sista punkten är en zip-fil med 8 st 30 min långa mp3-filer. Filerna är uppdelade i boxning, thaiboxning, MMA och allmän konditionsträning. Varje "gren" har två olika intensiteter; 2 min träning + 1 min vila och 3 min träning + 1 min vila. Konditionsträningen är 30 min utan vila. Det fina med dessa filer är att Bas säger åt en vad man ska göra hela tiden. Ska man slappa så måste man skita i övningar eller pausa spåret (vilket genast ger en dåligt samvete), detta gör att man får ett bra mått på om man förbättrats. Förutom dessa fyra program så rekommenderar jag löpning (både milen och typ 400 m sprint).

Det som verkligen saknas i träningen ovan är sparring med en partner. Att göra armhävningar må göra ens slag hårdare men det lär en inte hur det känns att ta en vänsterkrok på käken. Nästa steg är naturligtvis att börja träna thaiboxning eller MMA (och/eller jiu-jitsu och krav maga) och ta en tur ut till närmsta skytteförening. Men att börja med hemträningen ovan är åminstone en bit på vägen.

En till sak jag tycker man borde kunna (som jag bannemig ska ta och lära mig) är att överleva i vildmarken. Och även här med måtta; man behöver inte kunna klara av att bli nedsläppt naken mitt i vintern ute på tundran, men att veta vilket håll söder är och kunna göra upp eld, veta vilka växter man ska äta och gräva sig en bivack är något som klarar en cost-benefit-analys galant. Men det blir ett kommande inlägg.

Kabo om vapen angående massakern på Utöya

Jag hade tänkt skriva ett kort inlägg om varför massakern på Utöya skulle kunna blivit mycket mindre om det funnits en eller flera beväpnade personer på ön som kunnat hålla mördaren på avstånd eller tom döda honom. Hursomhelst, Kabo har skrivit precis vad jag tänkt och tycker, men mycket längre och bättre än vad jag har/hade ork med.

Läs hans inlägg här.