Sam Harris är någon som jag har börjat gilla allt mer på sistone. För några år sen så kände jag bara till honom som religionskritiker efter att ha läst hans bok A Letter to a Christian Nation. Men efter att hört och läst mer av honom (se tex min recension av hans bok Free Will) så måste jag säga att jag delar väldigt många av hans åsikter (dock inte politiska då han inte verkar vara så påläst om ekonomi och public choice mm, men det skulle vara väldigt intressant och höra vad han skulle ha att säga om tex Bryan Caplans väldigt bra föreläsning Less Than the Minimum: Rethinking the Night Watchman State).
I The Moral Landscape argumenterar Harris för att vetenskapen kan (eller åtminstone kommer kunna) ha nåt att säga om mänsklig moral. Argumentet är som följer:
- Moral kan destilleras till att handla om medvetna varelsers välbefinnande.
- Dualism är falskt, dvs välbefinnande är ett eller flera fysiska tillstånd hos en medveten varelse som i princip kan mätas.
- Alltså är det, åtminstone i princip, möjligt att objektivt säga att ett moraliskt system är bättre än ett annat genom att mäta de inblandades mentala tillstånd.
Vissa kanske hakar upp sig på punkt 1., men ärligt talat, ingen moralisk filosofi är helt likgiltig inför lidande och välbefinnande av medvetna varelser. En sådan likgiltig filosofi skulle tex argumentera att både stenar och gravida kvinnor består av materia, alltså ska de behandlas lika; att spräcka en sten och ett barnkranie är moraliskt ekvivalent. Men ingen argumenterar så (kanske psykopater iofs), de absolut flesta skulle mena att det är värre att dränka någon än att slänga en sten i ån. Dessutom, allt annat lika så är inte många emot att göra någon lyckligare. Om du fick chansen att dra i en spak som gör att någon i universum blir lyckligare (och alla andras lycka förblir oförändrad), skulle du inte dra i den? I mina ögon är alla moralfilosofier i någon mening utlitaristiska, även deontologiska; varför skall en princip följas om den kan tweakas lite grann så att medvetna varelsers välbefinnande ökar?
För inte så värst länge sen så ansåg jag mig inte vara en utilitarist. Tex så ansåg jag att utilitarismen lider av ett stort fel; även om man kan mäta välbefinnandet, vilken funktion skall maximeras? Men Harris argumenterar för att man inte behöver definiera denna funktion i detalj, det enda man behöver göra är att visa att den existerar. En svältande pojke som våldtas, torteras, och ser sin familj plågas och dödas har det objektivt sämre än en pojke som växer upp i ett fredligt land med älskande välutbildade föräldrar som har det gott ställt. Accepterar vi påståendet ovan så accepterar vi att moraliska system som leder till mycket krig, våldtäkt, tortyr, fattigdom och död, är objektivt sämre än system som leder till fred, frihet och välstånd. Kulturell relativism är således falskt. Sharialagarna är förmodligen objektivt sämre än svenska lagar (som i sin tur förmodligen är sämre än libertarianska lagar).
Frågan om vilken funktion som ska maximeras gäller även över tid. Ska välbefinnandet maximeras i detta ögonblick, eller om 10 år? Eller om 10000 år? Ja, vem vet!? Men bara för att vi inte kan svara på frågan så betyder inte det att det inte existerar ett, eller flera, svar. Finns det sätt att förvärra välbefinnandet i samhället, tex genom att tvingsgifta sin pre-pubertala dotter med nån skäggig 40-åring som kommer våldta och slå henne och kasta syra i ansiktet på henne om hon vill skiljas (som sker i indien), istället för att låta henne leka och utbilda sig och inom sinom tid dejta och kanske gifta nån hon älskar; så finns det sätt att förbättra det. Finns det sätt att förvärra välbefinnandet på så finns det sätt att förbättra det. Tyvärr så beror välbefinnandet på väldigt många variabler, och ju fler variabler desto större är sannolikheten att ett givet samhälle inte befinner sig på en topp i det moraliska landskapet. Fast å andra sidan så inger det lite hopp; vi befinner oss förmodligen långt från en moralisk topp, och livet är rätt bra i västvärlden för många, men tänk då hur mycket bättre det kan bli.
Frågan om vilken funktion som ska maximeras gäller även över tid. Ska välbefinnandet maximeras i detta ögonblick, eller om 10 år? Eller om 10000 år? Ja, vem vet!? Men bara för att vi inte kan svara på frågan så betyder inte det att det inte existerar ett, eller flera, svar. Finns det sätt att förvärra välbefinnandet i samhället, tex genom att tvingsgifta sin pre-pubertala dotter med nån skäggig 40-åring som kommer våldta och slå henne och kasta syra i ansiktet på henne om hon vill skiljas (som sker i indien), istället för att låta henne leka och utbilda sig och inom sinom tid dejta och kanske gifta nån hon älskar; så finns det sätt att förbättra det. Finns det sätt att förvärra välbefinnandet på så finns det sätt att förbättra det. Tyvärr så beror välbefinnandet på väldigt många variabler, och ju fler variabler desto större är sannolikheten att ett givet samhälle inte befinner sig på en topp i det moraliska landskapet. Fast å andra sidan så inger det lite hopp; vi befinner oss förmodligen långt från en moralisk topp, och livet är rätt bra i västvärlden för många, men tänk då hur mycket bättre det kan bli.
Tyvärr så har vi ingen matematisk formel för välbefinnande vi kan maximera, men det finns vissa riktlinjer som verkar leda uppåt åtminstone. Tex att inte initiera våld, att inte stjäla, att sprida och skapa kunskap, att hjälpa fattiga, en ren miljö, inte mobbas, osv. Så jag tror att libertarianska lagar är rätt håll att gå åt. Måhända att de inte är perfekta och att vissa inskränkningar är nödvändiga, tex att svältande får stjäla av de mer bemedlade utan staff eller nåt liknande. Dock tvivlar jag på att det skulle finnas svältande människor i ett fritt samhälle pga att människor överlag gärna hjälper sina medmänniskor (och skänker du inte redan pengar, gå till Läkare utan gränser och Röda korset och börja hjälpa till), levnadsstandarden skulle vara högre, folk ha mer pengar att röra sig med och skänka bort samt att privat välgörenhet är mer effektiv än statlig sådan.
Orkar du inte läsa boken så går han igenom många av sina poänger i TED-föreläsningen i klippet nedan.
Orkar du inte läsa boken så går han igenom många av sina poänger i TED-föreläsningen i klippet nedan.
*


