Roten till allt ont

Det finns folk som menar att religion är roten till allt ont, att religion är orsaken till krig och elände i världen. Jag håller inte med. Visst att religion har, och haft, stor skuld för all i skit i världen. Men det är inte religion, i meningen ett irrationellt trossystem inte baserat på empiriska bevis, som man borde ge skulden. En församling som enbart predikar att det existerar en osynlig rosa enhörning skulle inte vara våldsammare än ateister, allt annat lika. Det som gör ett trossystem farligt är när det på något sätt rättfärdigar aggression mot andra människor. Det är aggression som är roten till allt ont, inte religion.

Och det är inte bara religiösa som bekänner sig till ett trossystem som rättfärdigar aggression. Nästan varenda människa på hela jorden gör detta. Det kallas etatism, tron på att en stor och/eller stark stat är nödvändig. Allt staten gör är baserat på aggression. Att betala skatt är inte frivilligt. Till slut kommer beväpnade män och kidnappar dig, drar du ett vapen för att försvar dig så skjuter dom dig. Beskattning är baserat på hot om dödligt våld. Hur kan någon människa som säger sig vara godhjärtad vara för ett sånt system? Jo, de har blivit indoktrinerade in i ett irrationellt trossystem som rättfärdigar aggression mot andra människor. Vi lär våra barn att det är fel att stjäla och de inte borde slåss... om de inte har polisuniform såklart, då är det moraliskt riktigt att stjäla helt plötsligt. Likt den kristna guden som säger att mord är fel, om det inte är på homosexuella, de som inte lyssnar på präster, de som förbannar sina föräldrar osv naturligtvis.

Staten stjäl befolkningens inkomst och sedan spenderar den på att förbjuda, reglera och straffa människor som inte skadat, hotat eller stulit från någon. Vi får inte handla vilka varor vi vill eller ens disponera det vi redan äger hur vi behagar. Hela den politiska debatten handlar om vilka staten skall rikta pistolerna mot. Jag kan bara inte acceptera detta! Våld är rättfärdigat om, och endast om, det sker i självförsvar. Det tragiska är att många inte ens inser att när de vill förbjuda en företeelse så är implikationen att de som utför aktiviteten skall hotas med stryk och värre. Men de flesta skulle aldrig kunna utföra hoten och våldet själva. Jag tvivlar starkt på att drogmotståndare skulle kunna med att gå upp till en knarkarkvart, ge de boende stryk och låsa in dom i källaren något år. Men att delegera våldet till andra är lättare. Det lidande vi inte ser personligen är mycket lättare ätt ignorera. Inte ens Heinrich Himmler, mannen direkt ansvarig för Förintelsen,  klarade av att bevittna massmördandet bakom östfronten utan att må fysiskt dåligt, och han tyckte synd om soldaterna som var tvungna att mörda gråtande barn och familjer. (Offrena verkade han inte bry sig om nämnvärt.) Det är lätt att slänga ur sig att staten ska  stifta lag X. Det är oerhört svårt att tänka sig att själv göra det som krävs för att tvinga på andra människor lag X.

Märk dock att det finns de som är beredda att använda våldet nödvändigt för att staten skall göra det den gör. Poliser och soldater. Dessa män och kvinnor som är beredda att förtrycka människor för lite pengar (precis som andra kriminella). I Libyen krävdes det order om att bomba civila för att två soldater inte skulle kunna med att lyda. Jag tror inte svenska soldater och polisers tröskel är så hög, men beredda att kidnappa och låsa in nån som sålt "fel" sorts växt har de inga moraliska bekymmer med. Det är inte dessa människor som försvarar oss, det är dom vi borde försvara oss mot.

Nästa gång du har identifierat något problem i samhället som behöver lösas, snälla snälla snälla, åtminstone överväg att lösa det på fredligt sätt. Använd fantasin. Statlig intervention ska inte vara default-alternativet, det ska vara absolut sista utvägen eller inte ens övervägas. Vill du att någon ska göra någonting för dig så kanske du ska göra snälla saker för henne, försöka övertyga henne och få henne se din syn på saken, inte bara köra på ett default-svar och hota henne med stryk.