Jag ogillar att skriva bra saker om mig själv, men jag alltid sett mig som relativt vältränad och har iaf inte varit bland de svagare i min omgivning. När jag växte upp cyklade jag överallt då vi länge inte hade bil och kollektivtrafiken sög. Innan jag flyttade hemifrån så cyklade jag i runda slängar 10 - 14 mil/vecka. Jag tränade mycket hemma och började så småningom gymma och har gjorde det i många år. När jag var ute på stan kände jag mig säker, jag hade både styrka och snabbhet... trodde jag. Men att kunna lyfta skrot har nästan ingenting att kunna slåss med att göra.
Efter att ha blivit rejält nedslagen av nån jävel, som slog sin flickvän/fru, när jag ingrep på midsommar 2010 så bestämde jag mig för att börja träna thaiboxning. Väldigt snabbt insåg jag att jag faktiskt inte kunde något som helst om hur man slåss. Stancen var dålig och garden för låg. Dessutom märkte jag att konditionen som krävs för att sparra hårt mot en partner vida överstiger konditionen som krävs för monotona aktiviteter såsom cykling. Jag försöker inte på något sätt förminska cyklisters kondition men det blir genast väldigt mycket jobbigare/annorlunda när belastningen är i det närmaste slumpmässig och man måste gå från 0% - 100% på en bråkdels sekund för att inte bli sparkad i huvudet. Och göra detta efter man tagit några slag i nyllet och är yr samt blivit sparkad på låren så hårt att man tvivlar på om man kommer kunna ta sig till jobbet nästa dag, det är mycket jobbigare än att hålla samma tempo och puls på en cykel runt en stilla sjö en solig höstförmiddag.
Nu tränar jag thaiboxning och MMA tio timmar/vecka och har slutat gymma helt och hållet iprincip (borde dock börja klämma in ett gymbesök 1-2 ggr/vecka). Min kondition är bättre än någonsin tidigare och styrkan otroligt mer funktionell. Trots det är jag inte i närheten lika självsäker som jag var förr. En kille på 60 kg+ som tränat några år skulle kunna spöa mig och en erfaren kille med samma vikt som jag är det rent ut sagt omöjligt att vinna mot. Men en person som har legat på gymmet och pumpat och tror att han är grym skulle jag nog få ner.
En annan aspekt av självförsvar som det oftast hyschas med i sverige är att kunna hantera vapen. De flesta män har lärt sig hantera vapen i lumpen men eftersom värnpliktenslaveriet numera är avskaffat så ligger nog mäns vapen(o)kunskaper på ungefär samma låga nivå som kvinnors. Alla myndiga personer borde kunna ladda, osäkra/säkra och avfyra pistol och gevär i min mening. Jag säger inte att alla måste äga vapen och spendera varje söndag på skyttebanan (även om det vore bra), det enda jag vill få fram egentligen är att om man någonsin hamnar i en livshotande situation med skjutvapen inblandade så ska kunna använda dem. Vad gör det om man lyckas ta pistolen från en fysiskt överlägsen rånare om man inte vet hur man använder den tex?
Är du en soffpotatis och känner att du borde börja träna (men inte vill/har råd att gå med i nån kampsportsförening) så rekommenderar jag dessa hemövningsprogram
De första tre punkterna är träningsscheman för armhävningar, situps och chins/pullups medans den sista punkten är en zip-fil med 8 st 30 min långa mp3-filer. Filerna är uppdelade i boxning, thaiboxning, MMA och allmän konditionsträning. Varje "gren" har två olika intensiteter; 2 min träning + 1 min vila och 3 min träning + 1 min vila. Konditionsträningen är 30 min utan vila. Det fina med dessa filer är att Bas säger åt en vad man ska göra hela tiden. Ska man slappa så måste man skita i övningar eller pausa spåret (vilket genast ger en dåligt samvete), detta gör att man får ett bra mått på om man förbättrats. Förutom dessa fyra program så rekommenderar jag löpning (både milen och typ 400 m sprint).
Det som verkligen saknas i träningen ovan är sparring med en partner. Att göra armhävningar må göra ens slag hårdare men det lär en inte hur det känns att ta en vänsterkrok på käken. Nästa steg är naturligtvis att börja träna thaiboxning eller MMA (och/eller jiu-jitsu och krav maga) och ta en tur ut till närmsta skytteförening. Men att börja med hemträningen ovan är åminstone en bit på vägen.
En till sak jag tycker man borde kunna (som jag bannemig ska ta och lära mig) är att överleva i vildmarken. Och även här med måtta; man behöver inte kunna klara av att bli nedsläppt naken mitt i vintern ute på tundran, men att veta vilket håll söder är och kunna göra upp eld, veta vilka växter man ska äta och gräva sig en bivack är något som klarar en cost-benefit-analys galant. Men det blir ett kommande inlägg.
Låter som att du vill lära dig allt folk lärde sig när det var värnplikt, utan att göra lumpen. :P
SvaraRaderaHaha, jo, jag ångrar lite att jag inte gjorde lumpen. Fast 15 månader i Boden lät inte så lockande då och jag kom undan med att jag hade tinnitus. Ärligt talat så skulle jag kunna tänka mig att göra GSU (eller heter det GMU nu?) om jag bara kunde undvara 3 månader eller vad det tar. Dock är mest överlevnad jag är mest intresserad av nu, självförsvar och vapen har jag hyfsad koll på (förutom automatvapen) även om jag är långt ifrån en expert.
SvaraRaderaKörde med det där one hundred pushups för ett eller två år sen, men kom bara upp till runt 30 på raken innan jag tröttnade. =P
SvaraRaderaHar överlag blivit för dålig på träning nu efter sommaren, då cyklade jag åtminstone runt 5 mil i veckan om det var ok väder. Nu sitter jag stilla på jobbet, sen sitter jag stilla hemma.. Inte bra. Väntar på snön så jag åtminstone kan hålla till i skidbacken om kvällarna, iofs inte nån vidare träning att åka utför men betydligt bättre än att sitta stilla.
Har ändå vettig grundform, och träna kan jag efter 7 års bandyspelande men tycker det är för tråkigt. =/ Visst, det är skönt efteråt när man känner att det tagit ordentligt, men kul tycker jag aldrig att det är. Tyvärr.