fredag 22 juli 2011

Privatisera vägarna


Jag har tänkt att skriva det här inlägget ganska länge och tänkte att jag kanske kan klämma ur mig det medan jag kompilerar kod.

När jag pratar om privatisering av vägnätet i sverige så möts jag ofta av en otrolig skepsis. Men redan idag är drygt 75% av vägarna i sverige privata. Av dessa är dock stor andel skogsbilvägar, se Wikipedia om enskilda vägar. Varför denna skepsis? Har de flesta människor haft dålig erfarenhet av de privata vägar de kört på? Eller är det helt enkelt så att de inte har haft den blekaste aning om att de ens kört på privata vägar och bara rapar upp saker de blivit itutade om att allt som är privat är dåligt? Jag tror på det senare.


Vägar i bostadsområden
Det många befarar är att privata vägar skulle medföra vägtullar och avgifter överallt. Ungefär som i det här klippet från Hipp Hipp som parodiserar anarkokapitalism.


Även om jag kan tycka att klippet är lite småroligt så är det enbart idiotiskt när man tänker efter. På frågan "Skulle det kosta pengar att gå och hämta tidningen på privata vägar?" så är svaret "Nej, naturligtvis inte. Det gör det inte idag." Dessutom är både privat polis och fängelse bra idéer som jag skrivit om här och här. För att gå tillbaks till vägarna så är vägarna i kvarteret hos mina föräldrars stuga i Sotenäs privata och det är de också delvis hos mina släktingar utanför Varberg. Detta är dock något som man inte tänker på öht, förutom kanske att ett vägbula är väldigt högt utanför en barnfamiljs tomt för att få ner hastigheten där. I mina ögon så ser jag ingen anledning till varför inte dessa fall skulle vara normalfall av privata vägar i bostadsområden. Jag drar därför slutsatsen att privata vägar i bostadsområden inte skulle medföra några kompikationer alls. Dessutom, när nya områden byggs så är det första som byggs en väg dit. Denna väg skulle helt enkelt ingå vid köpet av fastigheterna sen, eller skötas av något externt bolag etc.

Vägar i stadskärnan
Privata vägar i centrum är om något ännu mer rättfram än de i bostadsområden. Till skillnad från bostadsområden så har affärer i centrum (eller var som helst egentligen) incitament för att underlätta för folk att ta sig dit. En affär som skulle ta ut en avgift för att gå på deras gata utanför affären skulle snabbt gå under. Alltså skulle affärer som äger sin egen vägsnutt hålla dem öppna för att få dit kunder. Och skulle de inte äga vägen skulle de antagligen betala ägaren för att inte hindra eventuella kunder från att använda vägen.

Större vägar
Liksom i stadskärnan finns det incitament för köpcentran mm att deras kunder ska kunna komma dit. Tex nu senast så vill Gekås låna ut 100 miljoner kronor till staten med förmånlig ränta för att få vägen utbyggd. Hade infrastrukturen varit privat i sverige hade de antagligen byggt vägen själva. Detsamma gäller för industrier mm som är i behov av transporter. De har alla incitament i världen att bygga vägar. Måhända att det skulle vara vägtullar på motorvägar, men det existerar ju redan idag i Frankrike tex och är väldigt smidigt. Dessutom är vägtullar ett mycket mer rättvist sätt att finansiera vägar. Då betalar de som faktiskt använder vägen för den och inte, som idag, alla oavsett om man vill eller använder den.

Sammanfattning
Tre fjärdedelar av sveriges vägnät är privat idag. Privata vägar i bostadsområden existerar idag och fungerar bra. I stadskärnor finns affärer mm som har incitament att det ska vara lätt för kunder att ta sig dit. Detta skulle medföra att det inte skulle vara avgifter i varje korsning. Större vägar skulle antagligen byggas av köpcentran och industrier som är beroende av att kunder och transporter ska kunna ta sig dit. Iaf en del av dessa skulle antagligen vara belagda med vägtullar, men detta är väl de flesta vana med från utlandet. Slutsatsen är att en total privatisering av sveriges vägnät skulle vara möjlig, och i mina ögon önskvärd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar