Länksamling med litteratur om anarkokapitalism och polycentrisk lag

En samling länkar till tokmånga böcker om  anarkokapitalism och polycentrisk lag.

Ankdammen - Om EU

I detta av Ankdammen diskuterar vi EU. Framförallt att EU inte är en demokrati i vanlig bemärkelse och problemen detta medför. Länkar till det vi tar upp finns på youtubesidan för videon och i Calles inlägg om avsnittet.

Marknadslag: Tre grupper och drogförbud

I mitt förra inlägg skrev jag om att vid konflikter mellan två grupper så kommer inte den mindre gruppen totalt köras över av den större då det oftast (om inte den ena är mycket mäktigare än den andra) är ekonomiskt effektivt för endera av grupperna att betala den andra för att få sin vilja igenom och slippa ett för båda kostsamt krig. Men vad händer när dessa två grupper inte är de enda i samhället?

Återigen så har vi två grupper i konflikt; gruppen KnarkÄrBajs (KÄB) som vill upprätthålla ett drogförbud; och gruppen HögSomEttHus (HSEH) som tycker om att ta sig en holk då och då. För enkelhetens skull introducerar jag enbart en till grupp, gruppen LugnOchRo (LOR). LOR använder själva inte droger och påverkas inte av KÄBs drogförbud, dock så tycker de inte om folk som utpressar andra till att ge dem pengar. Var gränsen går mellan att kompensera någon för att få sin lag igenom och regelrätt rån kan i vissa fall vara suddig. Tex i en konflikt mellan två grannar, som flyttade till området samtidigt, om hurvida det är ok att spela stark* musik långt in på natten vissa fredagkvällar eller inte så skulle iaf inte jag se det som oresonlig utpressning från vardera sidan att kräva betalning för att acceptera den andra sidans krav. Att kräva att grannen klär sig snyggare och kräva kompensation vore något som de flesta skulle se som kriminellt beteende, däremot att betala grannen för att klä sig snyggare är helt ok. Dvs när blir en störning allvarlig nog för att kompensation ska vara ett resonligt alternativ!?

Hur som helst, LOR är relativt toleranta och tycker inte att att KÄB krav är resonliga. Dock är frågan inget de bryr sig om särskilt mycket. Låt oss säga att storleken på grupperna och hur mycket individerna inom dessa värderar frågan är följande:

• KÄB:   part_K = 8%  , 10 000 kr/person
• HSEH:  part_H = 4%  , 25 000 kr/person
• LOR:   part_L = 90% ,  1 000 kr/person

Vidare låt oss definiera den individuella kostnaden för eventuellt krig som proportionelig mot ratiot mellan storleken på grupperna som slåss. Tex kostnaden för

• KÄB:   war_KvH = C*part_H/part_K
• HSET:  war_HvK = C*part_K/part_H

där C är en godtycklig konstant, jag använde mig av C = 20 000. Detta ger i siffror

• KÄB:   war_KvH = 10 000 kr/person
• HSEH:  war_HvK = 40 000 kr/person

Konflikten kan lösas genom att HSEH betalar 21 250 kr/person till KÄB vilket ger dom 10 625 kr/person. Men eftersom LOR ser KÄBs krav som utpressning så lägger dom sig i och säger åt HSEH att inte betala. Med LOR på sin sida ser nu de individuella krigskostnaderna ut som följer:

• KÄB:   war_KvHL = 230 000 kr/person
• HSEH:  war_HLvK =   1 739 kr/person
• LOR:   war_LHvK =   1 739 kr/person

Men detta är om HSEHs och LORs delaktighet i eventuella strider inte vägs i förhållande till hur mycket de värderar frågan. Låt oss säga att att HSEH bidrar med lika mycket som de var tvungna att betala KÄB innan LOR ingrep. Detta ger:

• KÄB:   war_KvHL = 230 000 kr/person
• HSEH:  war_HLvK =  21 250 kr/person
• LOR:   war_LHvK =     852 kr/person

Vi ser alltså att LORs inblandning gjorde att HSEHs och LORs krigskostnader båda ligger under vad de är villiga att lägga ut på att få som de vill. Men KÄBs kostnader är 23 ggr högre. Alternativet att betala LOR för att få kräva pengar av HSEH är ekonomisk idioti då det inte lönar sig. Alltså är enda sättet de kan få igenom sina krav på att betala HSEH att sluta knarka. Priset på detta är 12 500 kr/person i KÄB som ger 25 000 kr/person i HSEH vilket är hur mycket HSEH värderar att röka på per år. Så KÄB får helt enkelt nöja sig med att inte få igenom sina krav eller punga ut med pengarna till HSEH, inget alternativ kvarstår.

I nästa inlägg om marknadslag ska jag motivera varför jag tror marknadslag kommer leda till mer eller mindre libertarianska lagar, även om det inte finns en enda renodlad libertarian i samhället.

* Som musiker så måste jag poängtera att hög och stark inte är samma sak. Kvinnor och barn har höga röster, män har låga. Däremot är en jetmotor stark och en viskning svag.

EDIT: Hmm, LOR lider dock av problemet med free riders. Dvs de som vill ha lugn och ro, kan byta organisation (till nån annan än de tre ovan) och därmed kunna ta del av det jobb LOR gör fast utan att betala för det. Så... äsch.

Marknadslag: Minoriteter

Det finns många problem med demokrati, tex väljarignorans och politikers korta tidshorisont bla. Ett av dom som jag tänkt ta upp idag problemet med att att allas röster är lika mycket värda. Jag kritiserar det inte utifrån det perspektivet att vissa personers röster borde väga mer eller mindre, utan att med en individ - en röst så ignorerar man att olika personer tycker att frågan är olika viktig. Låt mig illustrera de med ett litet räkneexempel.

Låt oss säga att en stad har en omröstning om hurvida lag X ska klubbas igenom. 90% skulle få det  1% bättre, dock skulle de resterande 10%en få det 50% sämre (% i nån slags subjektiv mening). Demokratiskt så skulle lagen gå igenom men samhället i stort skulle försämras med 1 - (0.9*1.01 + 0.1*0.5) = 4.1%. Detta helt och hållet pga att rösterna inte vägdes i förhållande till hur viktig frågan var för de enskilda individerna.

Med marknadslag så skulle det inte handla om lagförslag utan vilken lag som skall gälla vid konflikt mellan skyddsbolag. Låt oss för enkelhets skull säga att alla 90% av samhället är kunder hos skyddsbolag A, och resten hos bolag B. Bolag A vill att lag X skall gälla vid konflikter mellan A och B, B vill det inte. Hur ska man lösa denna konflikt? Vems lag skall gälla?

Det första som krävs är att både A och B kvantifierar hur mycket de värderar att få sin vilja igenom. För enkelhets skull säger vi att varje kund hos A värderar att X följs till 100 kr, och B värderar att slippa X till 5000 kr. Isf skulle det vara ekonomiskt effektivt att B tex betalar 1000 kr/person vilket ger kunderna till A 111 kr/person. Detta ger att X inte kommer följas i en konflikt mellan A och B.

Om B endast värderar att slippa X till tex 500 kr/person så kommer betalningen att ske i motsatt riktning. Då är det effektivt för A att betala tex 60 kr/person vilket ger kunderna till B 540 kr/person, vilket innebär att X kommer gälla vid konflikter.

Även när det är majoriteten som värderar X högre per person än minoriteten så kommer inte minoriteten att köras över helt och hållet. Om vi säger att kunderna till A (dvs 90% av befolkningen i samhället) värder X till 5000 kr/person och B endast till 100 kr/person så är det ekonomiskt effektivt för A att betala tex 15 kr/person till B som då får 135 kr/person; och X kommer att gälla.

Den enda gången minoriteter kommer att köras över helt och hållet utan att deras medgivande köps är när kostnaden för att gå i "krig" för att tvinga den andra gruppen att acceptera X är lägre än den nödvändiga "mutan". Tex om det bara är jag som tycker att X är skit så kommer kostnaden per person för resten av samhället att tvinga med mig vara näst intill noll. Minoriteter har det med andra ord bättre under marknadslag än under demokrati.

Exempel: X = Drogförbud

Vi ser alltså att så länge en minoritet inte är alldeles för liten så kommer de inte att köras över så som sker i en demokrati, utan majoriteten kommer behöva kompensera dem monetärt. Detta har dock både fördelar och nackdelar ur ett libertarianskt perspektiv.

Är majoriteten för ett drogförbud under demokrati så kommer den libertarianska minoriteten att köras över; under marknadslag kommer antingen libertarianerna kompenseras för att behöva acceptera drogförbudet; eller kanske tom få sin vilja igenom genom att betala majoriteten att acceptera att drogbruk och försäljning inte är ett brott. Alltså kommer kommer lagen vara mer frihetlig (om än kanske densamma fast med en kompensation inkluderad) än under demokrati.

Om däremot libertarianerna är i majoritet så gäller samma logik fast omvänt; i en demokrati kommer frihetlig lag råda medans förbudsivrarna kommer behöva betalas av av libertarianerna under marknadslag. Så naivt skulle man kunna komma till slutsatsen att demokrati är att föredra över marknadslag, för godtycklig grupp, om man är i majoritet (om vi också antar idealiserad demokrati). Detta är dock inte riktigt fallet (tror jag).

Lagar som implicerar existensen av offerlösa brott kommer per definition inte ha något offer, och utan offer saknar man individer med starka incitament att driva målet till domstol, att få fast brottslingen och att bli kompenserad. En individ som blivit rånad och misshandlad har helt andra incitament än en någon som sett en annan använda eller köpa droger. Dessutom är ett drogförbud (och andra former av förtryck) ett sk public good (i brist på svensk term så använder jag ordet allmänvara from nu); dvs man tar del av förmånen att leva i ett drogfritt samhälle oavsett om man bidrigit till kostnaden att upprätthålla förbudet eller inte. Så ett drogförbud under marknadslag lider inte enbart av brist på incitament för personer att driva målet, utan även av att förbudsivrarna lider av fångarnas dilemma; det är rationellt för varje individ att sluta betala för förbudet och börja snylta på dom andra som betalar. Detta innebär att kostnaderna för de resterande förbudsivrarna stiger och att förbudet inte går att upprätthålla.

Den här sista utläggningen är dock något jag (eller någon smartare och/eller med mer fritid) borde tänka lite mer på. Har du eventuella kommentarer eller åsikter om marknadslag så tar jag mer än gärna emot dom!

EDIT: Har iofs rekommenderat dessa videor innan men dom är bra. Law without government: 1 2 3.

Kapitalistiska Joakim von Anka vs socialistiska Bamse

Hittade ett kul blogginlägg där en jämförelse mellan kapitalistiska Joakim von Anka och socialistiska bamse har gjorts. Författaren har tacksamt nog kommit fram till att von Ankas heroism är äkta, bamses är falsk. Detta håller jag helt unbiased med om!

Ja, bamse är tydligen socialistisk, det visste jag inte. Författaren var såssealdemokrat och det lyste igenom i hans verk. I "bamses skola" stod det till exempel att läsa:

"I Beijing finns världens största torg [...] Den himmelska fridens torg. Där samlades den 1 oktober 1949 miljoner människor för att höra Mao Zedong utropa Folkrepubliken Kina. Landet var befriat från de krigsherrar, affärsmän och utlänningar som tidigare styrde. Före denna befrielse svalt vissa år många miljoner människor ihjäl. Efter 1949 har man delat på maten mer rättvist och ingen svälter. Det är en av 1900-talets viktigaste händelser – var fjärde människa på jorden är ju kines.”

Googlade som hastigast efter fler exempel på vänsterdrag hos den alltid så misstänksamt snälla björnen:

"En vän till mig har tidningen där man tydligt kan se Kapitalet och Maos lilla röda i Skalmans bokhylla." 

"Att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt. " (Bamse)

Bamses ständiga altruism och snällhet ger oundvikligen associationer till Rothbards citat: 

"It is easy to be conspicuously 'compassionate' if others are being forced to pay the cost." 

Nej usch och fy för vänsterprogrammering i barnböcker! Har jag någonsin barn ska dem minsann programmeras med An Island Called Libety, Escape from Terra och V for Vendetta, fniss. Den här bilden ska vara i oändlig repetition på tapeterna i barnrummet:

Omoraliskt? Kanske det, men är åtminstone öppen med min agenda inför barnen, till skillnad från alla dolda budskap i bamse designade att incepta idéer i barnens sinne! Så om, när och tills Egmont byter ut bamse till nedanstående björn för att klargöra saken kan jag stadigt sitta kvar på på min höga häst.

(Låt oss för inläggets skull glömma att bamses vänstervridning har tonats ner betydligt i de senaste årtioendenas utgivning av serien)

Svalbard

Jag har länge fascinerats av Svalbard, den norska ögruppen norr om Skandinavien. Förr pga dess nordliga läge, isbjörnar och storslagna natur; nu även pga dess lagar. Fram till 1920/1925 så var Svalbard i praktiken statslöst. Därefter blev Svalbard en del av det norska kungariket, dock inte fullt ut. Det sk Svalbardstraktaten (Wikipedia) innebär nämligen följande:

1. Norge får beskatta invånarna på Svalbard, men dessa skatter måste spenderas på ön. Detta innebär att Svalbard har mycket lägre skatter än fastlandet.
2. Alla människor från de nationer som signerat Svalbardstraktaten har lika rätt att flytta till Svalbard, bedriva handel osv. Dvs (näst intill) fri invandring råder.
3. Svalbard ska vara demilitariserat (vilket det tydligen inte riktigt är).
4. Norge måste bevara Svalbards natur.

Det som borde få munnen att vattnas iaf lite grann på liberaler är punkt ett och två. Tyvärr så la den norska staten beslag på all oägd mark 1925, dvs ca 94%. Intressant att notera är att den största delen av bebyggelsen är företagsbyar. Det finns inget socialt skyddsnät där, inga ålderdomshem eller bidrag. Ska man bo där är man skyldig att finanseria det själv. Se denna pamflett. Öarna kryllar av isbjörnar vilket medför att vapendensiteten är hög och det hyfsat liberala vapenlagar.  Man måste vara beväpnad när man lämnar bosättningarna (men får inte gå runt med laddat vapen inom dom). För att hyra eller köpa vapen så krävs det vapenlicens (eller att man tjänstgjort som polis/militär i sitt hemland), saknar man detta kan man göra ett skyttetest på plats men det kan dröja upp till en månad innan man får sin licens. Det existerar i praktiken ingen kriminalitet där.

Svalbard styrs på ett lite märkligt sätt. Om jag fattat rätt så utses en semi-diktator, sysselmannen som även är polischef, av norges regering. Dock existerar ett slags kommunfullmäktige sedan 2002, med val var fjärde år, som  enbart verkar kunna påverka infrastrukturern, dagis, landnyttjande etc, inte skatter eller lagar. Angående skatterna så har Svalbard 16% inkomstskatt, ingen moms och ingen arbetsgivaravgift, och skulle väl kunna kallas ett nordiskt skatteparadis.

Om Svalbard haft ett demokratiskt styre så hade det i mina ögon varit en väldigt bra plats för ett nordiskt/europeiskt free state project. Iofs så kanske inte så många vill flytta till en plats med +4°C medeltemeperatur i juli och polarnatt oktober till februari.

Våld och externaliteter

På en diskussion på facebook nyligen så blev jag beskylld för att vara naiv då jag vill avskaffa staten och att (marknads)anarkister i allmänhet sätter dövörat till när de upplysta socialliberalerna pratar om externaliteter. Iaf det var andemeningen av det han skrev, han var rätt trevlig dock. Det jag vill göra i det här inlägget är att beskriva min ståndpunkt i mer detalj.

Det första jag vill ta upp är frågan om tvång. Killen på facebook tyckte att vi ankor översimplifierade etiska frågor och bara fokuserade på våldet. Jag anser verkligen inte att våld är det enda man behöver fokusera på, men det borde vara det första. Idag är världen upp och ner. De flestas första förslag till hur något problem X ska åtgärdas så är svaret näst intill alltid svaret "lagstiftning". Folks default-svar är alltså att hota människor med våld, böter och kidnappning, oavsett hur litet problemet är. Det jag vill är att våld blir det absolut sista alternativet, som det är i människors privatliv. Gör någon i din närhet något du inte gillar så är inte det första du gör att dra fram kniven och hota dom till lydnad!? Först fråga dom om dom vill göra det på ett annat sätt, försök övertyga dom om att du har rätt. Kanske du tom har fel och du blir övertygad om deras ståndpunkt. Funkar det inte att enbart diskutera frågan så kanske nästa steg blir bojkott, och/eller att upplysa andra människor om frågan. Funkar inte (och andra strategier jag inte orkar ta upp) så kanske det är bättre för alla att helt enkelt lära sig att leva med aktivitet X du inte gillar görs; dvs försöka bli mer tolerant. Sen, om inget av detta funkat efter att verkligen försökt det så kan jag förstå att det är knytnävarna som gäller. Men att bussa polisen på människor som inte skadat någon annan som default-svar på alla frågor är för mig oförståeligt. Är det verkligen jag som är naiv? Inte dom som tror att våld mirakulöst löser alla problem? 

Den andra punkten är externaliteter, som är sammankopplat med punkt ett. Hur ska man minska negativa externaliteter (kostnader för tredje part) och öka positiva? Många skulle säga att det inte går utan en stat som tvingar folk att internalisera negativa externaliteter och att betala för de positiva. Tex så skrev RationalWiki:

"This is one instance where all economists, even the strongest pro-capitalism ones, will agree that government should step in and redistribute the costs in order to keep the economy running at maximum efficiency. This concept is very easy to understand if you're not a Libertarian and think everyone should just stop whining."

Nu har dock någon ändrat (kanske pga förra Ankdammen-avsnittet?). Hursomhelst, Roderick T. Long har skrivit en artikel Funding Public Goods: Six Solutions som blivit uppläst i videon nedan.

Dessutom så missar många (åtminstone de som är på min hobbynivå) att staten också lider av fenomenet marknadsmisslyckade. Staten är inte en omnipotent deus ex machina som kan komma och fixa till samhället som någon slags gud, något som jag  skrivit om tidigare. David Friedman tar upp att, visst marknadsmisslyckande är ett argument mot fria marknader men det är ett ännu bättre argument mot staten.

Så hur kommer man tillrätta med externaliteter utan att använda våld? Ja, det första man kan göra är att låta mig och de som vill testa alternativa lösningar. Utan experimenterande kommer man ingen vart. Dagens system är uppenbarligen inte det bästa möjliga. Hur ska vi hitta ett eller flera bättre? Ska alla lägga ner resurser på att försöka få kontroll över staten och införalibertarianska/socialistiska/fascistiska/etc lagar i hela landet så kommer förmodligen inte något system testas fullt ut. Varför inte låta små delar av landet bryta sig ut och testa ett visst system. En organisation som jobbar för just detta är OFUSS. Eller bygga städer till havs som kan testa politiska ideologier, e.g. Seasteading. Och/eller så kan man ha ekonomiska frizoner, låta (vissa) kommuner ha vitt skilda lagar. På så vis, kan man testa hurvida tex drogliberalisering är en bra idé innan det tillämpas på hela landet.

Alltså, låt oss ankor mf testa att leva fredligt och försöka lösa dessa problem utan våld. Funkar det inte så är inte kostnaden särskilt stor. Om det fungerar väldigt bra så är det bara att emulera oss och ta del av våra resultat. Jag förstår inte varför folk har något emot detta. Det är win-win. De som får testa sin ideologi någonstans och misslyckats gravt kommer förmodligen inte att försöka få igenom den storskaligt och en irrationell röst försvinner från debatten. Så tror du inte att anarkokapitalism kan fungera, varför inte låta oss testa och (miss)lyckas!? Då har du ju visat att vi har fel. Att samtidigt hävda högljutt att det inte fungerar men inte tillåta oss testa småskaligt är i mina ögon enbart ett tecken på att denne person inte alls är säker på sin sak, utan håller en irrationell åsikt. Om människor hållt samma position inom naturvetenskap (vilket religiösa tyvärr gjort) så skulle inte några experiment gjorts och inga framsteg skulle tagits.

Ankdammen - Dvärgkastning, murder parks, verklighetstunnlar och RationalWiki

Ännu ett avsnitt av Ankdammen. Denna gång oseriösare och utan förutbestämt samtalsämne. Dock ska det bli bättring tills nästa gång, vi har några viktiga ämnen att ta upp. För den som vill slippa flamset hoppa över de första 8 minuterna.

Länkar:

• Dvärgkastning: Wikipedia samt föreläsning 2 eller 3 här.
• Den ondskefulla sommartiden
• Att inte förså andra sidans argument, här och här.
• Turingtest för ateister och religiösa, här och här.
• RationalWiki om mikroekonomi, makroekonomi och externaliteter.

Recension av What has government done to our money? av Murray Rothbard

I denna välskrivna och korta bok (ca 100 s) beskriver Rothbard hur pengar uppstår i ett fritt samhälle, och går vidare med att förklara hur staten gått tillväga för att ta kontroll över ekonomin. I den sista delen av boken beskriver han det monetära sammanbrottet i västvärlden 1815 och framåt. För alla som är intresserade av ett fritt samhälle är detta en bok som borde läsas på stört. Den finns att ladda ner gratis här!

Han börjar boken med att beskriva varför byteshandel är något som gynnar bägge parter och berikar samhället; hade den inte gjort det hade den inte ägt rum. Dock är inte direkt byteshandel särskilt effektivt. Vad göra om bonde A endast har kycklingar och vill byta till sig får av sin granne, bonde B, men B vill inte ha kyckling utan nåt annat? Jo, man måste använda sig av indirekt handel. Dvs A byter till sig något han tror han lättare kan byta bort, med B (eller någon annan), för det han vill ha. För att detta mellansteg ska vara effektivt måste varan vara lätt byta bort, dvs det måste vara något de flesta vill ha och under största delen av året. Tex så kanske vatten är bra på sydligare breddgrader, men inte under monsunen. Dessutom måste detta mellansteg vara delbart; vatten har denna egenskap men inte oxar tex. Om en oxe är värd 30 skor och jag bara vill ha ett par, och min handelspartner vill ha ett dragdjur så kommer det ine bli nån affär för att oxe inte är delbar (som dragdjur åtminstone). Till sist så måste mellansteget vara hållbart; dvs inte förstöras genom att lagras. Smör tex är delbart och efterfrågat året om, men det härsknar om man inte får det bortbytt relativt snabbt.

Något som är både delbart, efterfrågat (som smycken och numera till elektronik) och hållbart är guld och silver (och koppar och andra metaller). För att något ska bli pengar så måste det vara ett allmänt accepterat mellansteg i indirekt handel. Men detta är en positivt återkopplad processs; ju mer en vara används som de facto pengar desto mer efterfrågad blir den, och ju mer efterfrågad en vara är desto bättre är dess användningsområde som pengar. Det behöver alltså inte vara den mest eftertraktade varan som eventuellt blir pengar.

När väl en (eller flera) pengar etablerats kan olika varor "prissättas". Innan intåget av pengar så var priset på en vara en vektor med alla andra varor i samhället; tex kanske priset för en ko var tre får eller fem getter eller en bit mark eller ... osv. Nu kan istället alla varors pris uttryckas i termer av viktenheter av guld (för enkelhetens skull så bortser jag från silver osv); alla varor utom en - guld. Priset för pengar är fortfarande en vektor med alla andra varor i samhället. Så vad händer när ytterligare pengar (guld) introduceras i ekonomin? Jo, eftersom pengar är en vara vilken som helst (enda skillnaden är att den används som mellansteg i indirekt byteshandel) så gäller självklart fortfarande utbud och efterfrågan. När utbudet av pengar ökar sjunker priset; dvs guldet blir mindre värt i termer av andra varor i ekonomin. Så om guld enbart användes för till handel så vore guldgruvor onödiga för samhället. Men eftersom guld har andra användningsområden så är inte detta fallet.

Vill du lära dig mer om pengar och vad staten lyckats trassla in oss i så rekommenderar jag boken starkt. Jag kommer inte sammanfatta hela boken här! Den är lättläst och har många exempel. Även till någon inte särskilt intresserad av frihet skulle jag rekommendera den för. Även någon som gått en Keynesiansk utbildning borde få sig en tankeställare av den.

Full Disk Encryption (Windows, Arch och dual boot)

The Daily Anarchist skrev ett inlägg om full disk encryption (FDE) för inte så länge sen och jag tänkte att jag minsann inte ska vara sämre. Dock kommer jag bara länka till material andra skapat.

Om du endast kör Windows är det väldigt lätt att kryptera datorn. Följ denna guide för att kryptera med Truecrypt. Dualbootar du, följ denna guide. Är du som jag och gillar Arch Linux, spana in den här guiden av användaren jimtit0; del 1 och 2. För att få svensk keyboard-layout, skriv "km" när skivan/usbn bootat och välj sv-latin1 eller så. Det enda jag behövde tillägga till hans guide var att min locale saknades av nån anledning, så jag behövde lägga till "en_US.UTF-8" i locale i /etc/rc.conf.

Så enkelt är det att "knäcka" Mac OS X

Idag på jobbet så skulle jag installera ny mjukvara och märkte att admin-lösenorder var ändrat på datorn. Detta i sig var inte så konstigt då jag egentligen inte borde ha tillgång till det. Men när jag gick och frågade efter assistans så jag kunde installera det jag behövde så visade det sig att ingen ändrat lösenord, åtminstone inte medvetet. Så nu hade jag en jobbdator med ett adminkonto ingen kunde komma åt. Vad göra? Först tänkte vi ominstallera operativsystemet, Mac OS X 10.6. Men jag tänkte att det måste ju gå att komma runt. Efter kanske 5 min duckduckgoande så hittade jag lösningen (alla kommandon utan citattecken).

1. Starta om datorn och efter inloggningsljudet tryck "cmd + s" för att boota till terminalen.
2. Skriv "mount -uw /" för att mounta hårddisken
3. Skriv "rm /var/db/.AppleSetupDone".
4. Skriv "shutdown -h now".
5. Starta datorn och följ instruktionerna. Då .AppleSetupDone är borttagen tror datorn att den startas för första gången och man kan skapa ett admin-konto och därmed få full kontroll över datorn.

Så under tiden någon går på toan kan man göra sig själv till admin på dennes dator. Hade vi haft FDE på datorn hade detta inte funkat.

EDIT: Värt att läsa, Using Just Full Disk Encryption is Not Enough.