söndag 25 mars 2012

Marknadslag: Minoriteter


Det finns många problem med demokrati, tex väljarignorans och politikers korta tidshorisont bla. Ett av dom som jag tänkt ta upp idag problemet med att att allas röster är lika mycket värda. Jag kritiserar det inte utifrån det perspektivet att vissa personers röster borde väga mer eller mindre, utan att med en individ - en röst så ignorerar man att olika personer tycker att frågan är olika viktig. Låt mig illustrera de med ett litet räkneexempel.

Låt oss säga att en stad har en omröstning om hurvida lag X ska klubbas igenom. 90% skulle få det  1% bättre, dock skulle de resterande 10%en få det 50% sämre (% i nån slags subjektiv mening). Demokratiskt så skulle lagen gå igenom men samhället i stort skulle försämras med 1 - (0.9*1.01 + 0.1*0.5) = 4.1%. Detta helt och hållet pga att rösterna inte vägdes i förhållande till hur viktig frågan var för de enskilda individerna.

Med marknadslag så skulle det inte handla om lagförslag utan vilken lag som skall gälla vid konflikt mellan skyddsbolag. Låt oss för enkelhets skull säga att alla 90% av samhället är kunder hos skyddsbolag A, och resten hos bolag B. Bolag A vill att lag X skall gälla vid konflikter mellan A och B, B vill det inte. Hur ska man lösa denna konflikt? Vems lag skall gälla?

Det första som krävs är att både A och B kvantifierar hur mycket de värderar att få sin vilja igenom. För enkelhets skull säger vi att varje kund hos A värderar att X följs till 100 kr, och B värderar att slippa X till 5000 kr. Isf skulle det vara ekonomiskt effektivt att B tex betalar 1000 kr/person vilket ger kunderna till A 111 kr/person. Detta ger att X inte kommer följas i en konflikt mellan A och B.

Om B endast värderar att slippa X till tex 500 kr/person så kommer betalningen att ske i motsatt riktning. Då är det effektivt för A att betala tex 60 kr/person vilket ger kunderna till B 540 kr/person, vilket innebär att X kommer gälla vid konflikter.

Även när det är majoriteten som värderar X högre per person än minoriteten så kommer inte minoriteten att köras över helt och hållet. Om vi säger att kunderna till A (dvs 90% av befolkningen i samhället) värder X till 5000 kr/person och B endast till 100 kr/person så är det ekonomiskt effektivt för A att betala tex 15 kr/person till B som då får 135 kr/person; och X kommer att gälla.

Den enda gången minoriteter kommer att köras över helt och hållet utan att deras medgivande köps är när kostnaden för att gå i "krig" för att tvinga den andra gruppen att acceptera X är lägre än den nödvändiga "mutan". Tex om det bara är jag som tycker att X är skit så kommer kostnaden per person för resten av samhället att tvinga med mig vara näst intill noll. Minoriteter har det med andra ord bättre under marknadslag än under demokrati.

Exempel: X = Drogförbud
Vi ser alltså att så länge en minoritet inte är alldeles för liten så kommer de inte att köras över så som sker i en demokrati, utan majoriteten kommer behöva kompensera dem monetärt. Detta har dock både fördelar och nackdelar ur ett libertarianskt perspektiv.

Är majoriteten för ett drogförbud under demokrati så kommer den libertarianska minoriteten att köras över; under marknadslag kommer antingen libertarianerna kompenseras för att behöva acceptera drogförbudet; eller kanske tom få sin vilja igenom genom att betala majoriteten att acceptera att drogbruk och försäljning inte är ett brott. Alltså kommer kommer lagen vara mer frihetlig (om än kanske densamma fast med en kompensation inkluderad) än under demokrati.

Om däremot libertarianerna är i majoritet så gäller samma logik fast omvänt; i en demokrati kommer frihetlig lag råda medans förbudsivrarna kommer behöva betalas av av libertarianerna under marknadslag. Så naivt skulle man kunna komma till slutsatsen att demokrati är att föredra över marknadslag, för godtycklig grupp, om man är i majoritet (om vi också antar idealiserad demokrati). Detta är dock inte riktigt fallet (tror jag).

Lagar som implicerar existensen av offerlösa brott kommer per definition inte ha något offer, och utan offer saknar man individer med starka incitament att driva målet till domstol, att få fast brottslingen och att bli kompenserad. En individ som blivit rånad och misshandlad har helt andra incitament än en någon som sett en annan använda eller köpa droger. Dessutom är ett drogförbud (och andra former av förtryck) ett sk public good (i brist på svensk term så använder jag ordet allmänvara from nu); dvs man tar del av förmånen att leva i ett drogfritt samhälle oavsett om man bidrigit till kostnaden att upprätthålla förbudet eller inte. Så ett drogförbud under marknadslag lider inte enbart av brist på incitament för personer att driva målet, utan även av att förbudsivrarna lider av fångarnas dilemma; det är rationellt för varje individ att sluta betala för förbudet och börja snylta på dom andra som betalar. Detta innebär att kostnaderna för de resterande förbudsivrarna stiger och att förbudet inte går att upprätthålla.

Den här sista utläggningen är dock något jag (eller någon smartare och/eller med mer fritid) borde tänka lite mer på. Har du eventuella kommentarer eller åsikter om marknadslag så tar jag mer än gärna emot dom!

EDIT: Har iofs rekommenderat dessa videor innan men dom är bra. Law without government: 1 2 3.

1 kommentar:

  1. kollektiv vara / kollektiva nyttigheter

    SvaraRadera