lördag 17 mars 2012

Våld och externaliteter

På en diskussion på facebook nyligen så blev jag beskylld för att vara naiv då jag vill avskaffa staten och att (marknads)anarkister i allmänhet sätter dövörat till när de upplysta socialliberalerna pratar om externaliteter. Iaf det var andemeningen av det han skrev, han var rätt trevlig dock. Det jag vill göra i det här inlägget är att beskriva min ståndpunkt i mer detalj.

Det första jag vill ta upp är frågan om tvång. Killen på facebook tyckte att vi ankor översimplifierade etiska frågor och bara fokuserade på våldet. Jag anser verkligen inte att våld är det enda man behöver fokusera på, men det borde vara det första. Idag är världen upp och ner. De flestas första förslag till hur något problem X ska åtgärdas så är svaret näst intill alltid svaret "lagstiftning". Folks default-svar är alltså att hota människor med våld, böter och kidnappning, oavsett hur litet problemet är. Det jag vill är att våld blir det absolut sista alternativet, som det är i människors privatliv. Gör någon i din närhet något du inte gillar så är inte det första du gör att dra fram kniven och hota dom till lydnad!? Först fråga dom om dom vill göra det på ett annat sätt, försök övertyga dom om att du har rätt. Kanske du tom har fel och du blir övertygad om deras ståndpunkt. Funkar det inte att enbart diskutera frågan så kanske nästa steg blir bojkott, och/eller att upplysa andra människor om frågan. Funkar inte (och andra strategier jag inte orkar ta upp) så kanske det är bättre för alla att helt enkelt lära sig att leva med aktivitet X du inte gillar görs; dvs försöka bli mer tolerant. Sen, om inget av detta funkat efter att verkligen försökt det så kan jag förstå att det är knytnävarna som gäller. Men att bussa polisen på människor som inte skadat någon annan som default-svar på alla frågor är för mig oförståeligt. Är det verkligen jag som är naiv? Inte dom som tror att våld mirakulöst löser alla problem? 

Den andra punkten är externaliteter, som är sammankopplat med punkt ett. Hur ska man minska negativa externaliteter (kostnader för tredje part) och öka positiva? Många skulle säga att det inte går utan en stat som tvingar folk att internalisera negativa externaliteter och att betala för de positiva. Tex så skrev RationalWiki:
"This is one instance where all economists, even the strongest pro-capitalism ones, will agree that government should step in and redistribute the costs in order to keep the economy running at maximum efficiency. This concept is very easy to understand if you're not a Libertarian and think everyone should just stop whining."
Nu har dock någon ändrat (kanske pga förra Ankdammen-avsnittet?). Hursomhelst, Roderick T. Long har skrivit en artikel Funding Public Goods: Six Solutions som blivit uppläst i videon nedan.


Dessutom så missar många (åtminstone de som är på min hobbynivå) att staten också lider av fenomenet marknadsmisslyckade. Staten är inte en omnipotent deus ex machina som kan komma och fixa till samhället som någon slags gud, något som jag  skrivit om tidigare. David Friedman tar upp att, visst marknadsmisslyckande är ett argument mot fria marknader men det är ett ännu bättre argument mot staten.



Så hur kommer man tillrätta med externaliteter utan att använda våld? Ja, det första man kan göra är att låta mig och de som vill testa alternativa lösningar. Utan experimenterande kommer man ingen vart. Dagens system är uppenbarligen inte det bästa möjliga. Hur ska vi hitta ett eller flera bättre? Ska alla lägga ner resurser på att försöka få kontroll över staten och införalibertarianska/socialistiska/fascistiska/etc lagar i hela landet så kommer förmodligen inte något system testas fullt ut. Varför inte låta små delar av landet bryta sig ut och testa ett visst system. En organisation som jobbar för just detta är OFUSS. Eller bygga städer till havs som kan testa politiska ideologier, e.g. Seasteading. Och/eller så kan man ha ekonomiska frizoner, låta (vissa) kommuner ha vitt skilda lagar. På så vis, kan man testa hurvida tex drogliberalisering är en bra idé innan det tillämpas på hela landet.

Alltså, låt oss ankor mf testa att leva fredligt och försöka lösa dessa problem utan våld. Funkar det inte så är inte kostnaden särskilt stor. Om det fungerar väldigt bra så är det bara att emulera oss och ta del av våra resultat. Jag förstår inte varför folk har något emot detta. Det är win-win. De som får testa sin ideologi någonstans och misslyckats gravt kommer förmodligen inte att försöka få igenom den storskaligt och en irrationell röst försvinner från debatten. Så tror du inte att anarkokapitalism kan fungera, varför inte låta oss testa och (miss)lyckas!? Då har du ju visat att vi har fel. Att samtidigt hävda högljutt att det inte fungerar men inte tillåta oss testa småskaligt är i mina ögon enbart ett tecken på att denne person inte alls är säker på sin sak, utan håller en irrationell åsikt. Om människor hållt samma position inom naturvetenskap (vilket religiösa tyvärr gjort) så skulle inte några experiment gjorts och inga framsteg skulle tagits.

2 kommentarer:

  1. En annan sak de missat om externaliteter och ankor är David Friedmans bok Law's Order som går igenom externaliteter från ett coasianskt perspektiv och lägger ut logiken bakom det jättebra och visar att det faktiskt bara är dumma ekonomer som direkt utgår från att man skall gå in med staten och beskatta för att lösa en externalitet. Friedman lägger fram resonemanget kortfattat i artikeln The World According to Coase, och här de viktigaste paragraferna:

    "So Coase's first point is that externalities are a joint product of "pollutor" and "victim," and that a legal rule that arbitrarily assigns blame to one of the parties only gives the right result if that party happens to be the one who can avoid the problem at the lower cost. Pigou's solution is correct only if the agency making the rules already knows which party is the lower cost avoider. In the more general case, nothing works--whichever party the blame is assigned to, by government regulators or by the courts, the result may be inefficient if the other party could prevent the problem at a lower cost.

    One of the arguments commonly offered in favor of using Pigouvian taxes instead of direct regulation is that the regulator does not have to know the cost of pollution control in order to produce the efficient outcome--he just sets the tax equal to damage done, and lets the pollutor decide how much pollution to buy at that price. But one of the implications of Coase's argument is that the regulator can only guarantee the efficient outcome if he knows enough about the cost of control to decide which party should be considered the pollutor (and taxed) and which should be considered the victim."

    Alltså, om en massa bilägare spyr ut luft i en stad och därmed gör så att folk får i sig dålig luft, så är det inte uppenbart att en beskattning av biltrafik är det mest optimala. För externaliteten skapas av både bilförarna och de som bor där, och då är frågan vilket som är det billigaste sättet att minimera externaliteten, eller transaktionerna för att biltrafikanterna och invånarna lättas skall kunna förhandla själva om vilka regler som skall gälla för att upprätthålla bra lagar. Och att avgöra det är lite besvärligt (läs spaghetti-kapitlet i Friedmans bok). Det skulle kunna vara att det enklaste är att tillåta folk köra hur mycket som helst i städerna, eller för invånarna att köpa vägarna och minska trafiken. Men det är inte direkt givet att bilkörarna är de som lättast kan undvika externaliteten (en enkel regel för att avgöra vems beteende som borde ändras, som Friedman tar upp).

    Snyggt argument för utträde!

    Jag har också skrivit lite om positiva och negativa externaliteter här, där jag går igenom det neoklassiska perspektivet och tar upp lite kritik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipsen! Måste ta och läsa mer av honom. :)

      Radera