Förmodligen näst sista delen i den här korta serien om hur man skulle gå tillväga att privatisera delar av rättsväsendet i en NV-stat. Läs gärna de föregående inläggen Klassisk liberalism och NV-staten, Privatisera polisen och Privatisera fängelserna. Och liksom i inlägget om polisen så kommer jag till en början i stort följa Bryan Caplans föreläsning Less than the minimum: Rethinking the Night watchman state. Notera att jag i detta inlägg utgår från en NV-stat och enbart domstolarna privatiseras.
Skiljenämnder
Vad är domstolar bra till? Jo, domstolar är till för att lösa tvister som tex är så svåra eller så infekterade att de tvistande parterna inte kan lösa det på egen hand. Det behövs helt enkelt en kunnig, rättvis och opartisk tredje part. Idag agerar staten domare även i mål de är en tvistande part i. Enbart denna simpla observation förklarar varför poliser och andra myndighetspersoner kommer undan med nästan vad som helst. Hursomhelst, för de som sett South Park-avsnittet HUMANCENTiPAD vet att man ska läsa kontrakt man trycker "I Agree" på på internet. I många sådana avtal, som man aldrig läser, är det vanligt att det finns en klausul som säger att kontraktet är föremål för bindande skiljeförfarande (eng. binding arbitration). Dvs att en eventuell dispyt löses i en skiljenämnd/skiljedomstol, dvs en privat domstol. Tex Private Courts och American Arbitration Association. Dessa gör samma sak som statliga domstolar gör, bara att de är snabbare och billigare (när man inkluderar advokatkostnader och inkomstbortfall). Bindande skiljeförfarande är tex väldigt vanligt inom bilindustrin i USA, läs här. Internationella tvister sköts ofta i skiljenämnder, tex Stockholms Handelskammares Skiljedominstitut vilka har i sin brochyr denna modellklausul:
Observera att man väljer vilka lagar som ska gälla om kontrakten bryts.
Att upphäva lagen genom kontrakt
Varför är inte bindande skiljeförfarande större än vad det är? För att den förlorande parten kan välja att skita i domslutet och gå till den statliga domstolen iaf. Domaren kanske säger: "Om vi tillät folk att signera dessa bindande skiljeförfarande-kontrakten och upprätthöll dem, så skulle det nästan vara detsamma som att tillåta folk upphäva lagen helt på egen hand!". Tex skulle jag kunna ha en klausul när jag anställer dig att alla dispyter mellan oss skall skötas av min brors domstolsfirma. Med andra ord skulle ett sådant kontrakt innebära att du inte kan stämma mig eftersom min bror (antar jag) skulle döma till min förmån. Alltså skulle ett sådant kontrakt effektivt upphäva din lagliga rätt att stämma vem du vill, om (och det är ett viktigt om) bindande skiljeförfarande verkligen var bindande. Antag att du värderar rätten att stämma mig till 10 000 kr/år netto, och jag som arbetsköpare värderar att inte bli stämd till 50 000 kr/år. Alltså är det ekonomiskt effektivt för oss båda att ingå detta kontrakt om det ger dig 20 000 kr/år netto extra i lön.
Nu skulle säkert väldigt många glatt kontraktera bort sin rätt att stämma sin arbetsköpare, men annan lagstiftning som nog snabbare skulle upphävas genom kontrakt om det bara vore möjligt skulle tex vara sådant gällande köp av saker som idag är olagliga. Tex skulle drog- och vapenförsäljning kunna ske och dispyter mellan försäljare och kunder skulle skötas i domstolar som inte skulle bry sig om att det var dessa varor som såldes utan bara se till eventuellt kontraktsbrott.
Detta är dock inte möjligt idag. Svensk lag förbjuder vissa mål från att ens tas upp i skiljenämnd och domen där är ändå inte slutgiltig då den förlorande parten alltid kan gå till de statliga domstolarna. Men om man vill öka användningen av privata domstolar så skulle det uppenbara tillvägagångssättet vara att faktiskt upprätthålla bindande skiljeförfarande-kontrakt, dvs göra dem bindande på riktigt. Skulle någon gå till den statliga domstolen efter att först hörts av den privata skulle de säga att bindande betyder bindande, att de kan lagligen inte pröva dennes mål. I princip övernatt skulle alla kontraktsdispyter skötas privat om detta skedde.
Frånvarande part och våldsbrott
Men vad händer när ena parten, part B, inte accepterar att gå till domstol överhuvudtaget? Antagligen ses detta som väldigt suspekt. Om man anser sig ha rätt så borde man ju rimligtvis försöka övertyga domstolen om det. Skulle då part A, som faktiskt går dit, lyckas övertyga domstolen om sin sak och part B döms till skadestånd i sin frånvaro så kommer antagligen As försäkringsbolag kontakta Bs försäkringsbolag för att göra upp (eller så är de med redan i rätten kanske). Bs premie går antaligen upp då h*n anses opålitlig och kanske tom svartlistas, samt att h*n kommer tvingas att betala med hot om allvarligare åtgärder om så krävs.
Egentligen så är ju inte själva domstolsförfarandet särskilt annorlunda om brottet är ett kontraktsbrott eller inte. Säg att A blivit misshandlad av B. Har B inget försäkringsbolag får h*n antagligen en lista med ~10+ olika domstolar och får välja bort några h*n inte gillar. Fallet tas då upp i en av båda parter acceptabel domstol. Har B försäkringsbolag har antaglien A och Bs respektive bolag redan gjort upp vilka domstolar de anser vara acceptabla, annars görs samma procedur här, dvs de kommer överens om en domstol. Kan de inte göra detta så betyder det att de kommer förlora kunder, för vem vill vara kund i ett bolag som inte klarar av att driva mål!? Dessa fall skulle iofs kunna vara sådana som de statliga domstolarna tar upp, då både partiell till total privatisering av domstolar undersöks. I vilket fall så står de inför en domstol. Döms B till skadestånd så är det ingen skillnad mot en dom gällande kontraktsbrott. Och blir domen fängelse så har jag tagit upp detta i inlägget Privatisera fängelserna.
Sammanfattning
Första steget till att privatisera domstolarna är att kontrakt blir bindande på riktigt. Därmed skulle kontraktsbrott snabbt flyttas från statliga domstolar till privata. Iom att man genom kontrakt skulle kunna upphäva statlig lag så är i praktiken även lagstiftningen nu privat. Detta ger ekonomiskt effektiva lagar. Vid våldsbrott mm så sköts målen av försäkringsbolagen, ungefär som bilförsäkring sköts idag. Statlig domstol skulle enbart vara nån slags sista utväg. När någon vänder sig dit utan initialt skiljeförfarande, tas målet inte upp utan hänvisas till privata domstolar, i.e. skiljenämnder.
Läs gärna mer här och här.
EDIT: Graham P. Wright har gjort några bra youtubevideor om ämnet.
MODELLKLAUSUL
Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt
avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.
Rekommenderade tillägg:
Skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän/en skiljeman.
Skiljeförfarandets säte ska vara [...].
Språket för förfarandet ska vara [...].
[...] lag ska tillämpas på tvisten.
Observera att man väljer vilka lagar som ska gälla om kontrakten bryts.
Att upphäva lagen genom kontrakt
Varför är inte bindande skiljeförfarande större än vad det är? För att den förlorande parten kan välja att skita i domslutet och gå till den statliga domstolen iaf. Domaren kanske säger: "Om vi tillät folk att signera dessa bindande skiljeförfarande-kontrakten och upprätthöll dem, så skulle det nästan vara detsamma som att tillåta folk upphäva lagen helt på egen hand!". Tex skulle jag kunna ha en klausul när jag anställer dig att alla dispyter mellan oss skall skötas av min brors domstolsfirma. Med andra ord skulle ett sådant kontrakt innebära att du inte kan stämma mig eftersom min bror (antar jag) skulle döma till min förmån. Alltså skulle ett sådant kontrakt effektivt upphäva din lagliga rätt att stämma vem du vill, om (och det är ett viktigt om) bindande skiljeförfarande verkligen var bindande. Antag att du värderar rätten att stämma mig till 10 000 kr/år netto, och jag som arbetsköpare värderar att inte bli stämd till 50 000 kr/år. Alltså är det ekonomiskt effektivt för oss båda att ingå detta kontrakt om det ger dig 20 000 kr/år netto extra i lön.
Nu skulle säkert väldigt många glatt kontraktera bort sin rätt att stämma sin arbetsköpare, men annan lagstiftning som nog snabbare skulle upphävas genom kontrakt om det bara vore möjligt skulle tex vara sådant gällande köp av saker som idag är olagliga. Tex skulle drog- och vapenförsäljning kunna ske och dispyter mellan försäljare och kunder skulle skötas i domstolar som inte skulle bry sig om att det var dessa varor som såldes utan bara se till eventuellt kontraktsbrott.
Detta är dock inte möjligt idag. Svensk lag förbjuder vissa mål från att ens tas upp i skiljenämnd och domen där är ändå inte slutgiltig då den förlorande parten alltid kan gå till de statliga domstolarna. Men om man vill öka användningen av privata domstolar så skulle det uppenbara tillvägagångssättet vara att faktiskt upprätthålla bindande skiljeförfarande-kontrakt, dvs göra dem bindande på riktigt. Skulle någon gå till den statliga domstolen efter att först hörts av den privata skulle de säga att bindande betyder bindande, att de kan lagligen inte pröva dennes mål. I princip övernatt skulle alla kontraktsdispyter skötas privat om detta skedde.
Frånvarande part och våldsbrott
Men vad händer när ena parten, part B, inte accepterar att gå till domstol överhuvudtaget? Antagligen ses detta som väldigt suspekt. Om man anser sig ha rätt så borde man ju rimligtvis försöka övertyga domstolen om det. Skulle då part A, som faktiskt går dit, lyckas övertyga domstolen om sin sak och part B döms till skadestånd i sin frånvaro så kommer antagligen As försäkringsbolag kontakta Bs försäkringsbolag för att göra upp (eller så är de med redan i rätten kanske). Bs premie går antaligen upp då h*n anses opålitlig och kanske tom svartlistas, samt att h*n kommer tvingas att betala med hot om allvarligare åtgärder om så krävs.
Egentligen så är ju inte själva domstolsförfarandet särskilt annorlunda om brottet är ett kontraktsbrott eller inte. Säg att A blivit misshandlad av B. Har B inget försäkringsbolag får h*n antagligen en lista med ~10+ olika domstolar och får välja bort några h*n inte gillar. Fallet tas då upp i en av båda parter acceptabel domstol. Har B försäkringsbolag har antaglien A och Bs respektive bolag redan gjort upp vilka domstolar de anser vara acceptabla, annars görs samma procedur här, dvs de kommer överens om en domstol. Kan de inte göra detta så betyder det att de kommer förlora kunder, för vem vill vara kund i ett bolag som inte klarar av att driva mål!? Dessa fall skulle iofs kunna vara sådana som de statliga domstolarna tar upp, då både partiell till total privatisering av domstolar undersöks. I vilket fall så står de inför en domstol. Döms B till skadestånd så är det ingen skillnad mot en dom gällande kontraktsbrott. Och blir domen fängelse så har jag tagit upp detta i inlägget Privatisera fängelserna.
Sammanfattning
Första steget till att privatisera domstolarna är att kontrakt blir bindande på riktigt. Därmed skulle kontraktsbrott snabbt flyttas från statliga domstolar till privata. Iom att man genom kontrakt skulle kunna upphäva statlig lag så är i praktiken även lagstiftningen nu privat. Detta ger ekonomiskt effektiva lagar. Vid våldsbrott mm så sköts målen av försäkringsbolagen, ungefär som bilförsäkring sköts idag. Statlig domstol skulle enbart vara nån slags sista utväg. När någon vänder sig dit utan initialt skiljeförfarande, tas målet inte upp utan hänvisas till privata domstolar, i.e. skiljenämnder.
Läs gärna mer här och här.
EDIT: Graham P. Wright har gjort några bra youtubevideor om ämnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar