måndag 14 mars 2011

Staten som Gud

Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så ses ofta staten som någonting "utanför" samhället, på samma sätt som Gud är "utanför" Universum. Analogt med kreationister, som hävdar att Gud måste haft ett finger med i spelet bara för att de inte kan komma på ett sätt för ett problem att lösas av evolutionen, så hävdar etatister att staten måste reglera/styra/förbjuda/sköta vissa områden bara för att de inte kan komma på ett sätt för marknaden att lösa det.

Argumentet går oftast sår här:

1. Oj, shit, sak X måste vi lösa på något sätt.
2. Hur kan det lösas på frivilligt sätt? Nä, det går nog inte.
3. Staten löser det säkert.

Vilket kan jämföras med kreationisternas tankevurpa:

1. Oj, herregud, vad intrikat X är.
2. Hur skulle detta kunna uppstå genom naturligt urval? Nä, det går nog inte.
3. Gud måste ingripit.

Bara för att man inte kan förstå hur någonting kan lösas på den fria marknaden så betyder det inte att det inte går. Även om marknaden inte löser problemet perfekt så kan man inte ad hoc anta att staten gör det heller.


3 kommentarer:

  1. Det fanns en idé-tradition förknippad med många socialister som antog att staten inte bara måste fixa komplexa saker som uppstår nu, utan även var den som fixade komplexa saker förr. Som, hur kom lagar till? Jo, en särskilt vis man "gav" lagarna till ett visst folk. Hur kom pengar till? Folket samlades och kom fram till att det helt enkelt är bäst med det och enades om en gemensam valuta, eller så gav en annan vis (och mäktig) man ut det.

    Dessa idéer verkar finnas kvar bland de flesta i samhället, fast det är nog inte lika spritt som tanken att vi behöver staten för framtida komplexa saker. Men vissa menar ju att det var staten, eller kungarna, som gav svenska folket lagar - innan de hade skrivit ned landslagarna var det visst laglöst i landet. ;)

    SvaraRadera
  2. Sant! Det du säger är ännu bättre liknelse. Kanske borde redigera inlägget. :)

    SvaraRadera
  3. Naej, det är ju en bra uppställning med X i båda fallen. Sedan kan man ju exemplifiera så att X, för kreationister, är det mänskliga ögat, medan det för etatister är lagar.

    Annars, jag hade inte läst texten innan men vill minnas att han var källan för det jag sa om pengar, och det var det. Carl Menger, d.v.s. i sin Principles of Economics. Han tog förresten upp en liknande (om inte samma) poäng som du gjorde om att tillgripa förklaringar utanför modellen, i en annan skrift:

    "The idea which lay first to hand for an explanation of the specific function of money as a universal current medium of exchange, was to refer it to a general convention, or a legal dispensation. The problem, which science has here to solve, consists in giving an explanation of a general, homogeneous course of action pursued by human beings when engaged in traffic, which, taken concretely, makes unquestionably for the common interest, and yet which seems to conflict with the nearest and immediate interests of contracting individuals. Under such circumstances what could lie more contiguous than the notion of referring the foregoing procedure to causes lying outside the sphere of individual considerations? To assume that certain commodities, the precious metals in particular, had been exalted into the medium of exchange by general convention or law, in the interest of commonweal, solved the difficulty, and solved it apparently the more easily and naturally inasmuch as the shape of the coins seemed to be a token of state regulation. Such in fact is the opinion of Plato, Aristotle, and the Roman jurists, closely followed by the mediaeval writers. Even the more modern developments in the theory of money have not in substance got beyond this standpoint."

    Vad gäller den sista punkten kan jag även säga att Rothbard hittade en textbok under sin tid som definierade pengar som "vad än staten säger är pengar". :-)

    SvaraRadera