lördag 30 april 2011

Alkohol skall vara radioaktiv

Nu finns det ett sätt att avslöja industrisprit innan du köper, riktig sprit är nämligen radioaktiv. Men märk väl - allt som är radioaktivt är inte riktig sprit...


torsdag 28 april 2011

Varför inte testa Linux?

Upphovsrätt och patent är statliga privilegier, dvs företag och personer ges monopol på ett produktionssätt/whatever. Detta är naturligtvis inte bra. Men det finns ett sätt att kringgå all copyright-tjafs utan att behöva ladda ner cracks och keygens, och det är helt enkelt att använda open source-mjukvara (och freeware). I princip allt en vanlig användare behöver finns som open source (dock inte spel. även om många går att köra i Linux via Wine). Iom att antalet läsare på bloggen har stigit har andelen läsare som använde som använder Windows stigit med. Just nu ser fördelningen mellan operativsystem (OS) och browser ut som följer.


Andelen "Linux" syns inte ens (och med "Other Unix" vet jag inte vilket OS de syftar på, men andelen är säkert alldeles för liten). Iom att senaste versionen av Ubuntu, Ubuntu 11.04 Natty Narwhal, släpps idag tänkte jag att det vore bra att promota det lite.

Ubuntu är för den som inte vet ett open source-operativsystem uppbyggd kring Linux-kärnan och är ett fullgott alternativ till bjässarna Windows 7 och OS X. Det är helt gratis och lagligt och finns att ladda ner här. För den som sitter i Windows och inte känner sig särskilt bekväm med att partionera hårddisken så finns Wubi, ett program som installerar Ubuntu på en virtuell hårddisk i Windows. Vid uppstart väljer man sedan vilket OS man vill starta. Fungerar mer eller mindre som dual boot, om än att Ubuntu går (marginellt) långsammare än om det legat på en egen partition. Väl i Ubuntu så finns fullgoda alternativ till alla vanliga program i Windows och Mac.
  • Firefox eller Chrome ersätter Internet Explorer och Safari.
  • OpenOffice eller LibreOffice ersätter Microsoft Office-paketet.
  • Pidgin eller Empathy ersätter MSN och annan dynga.
  • GIMP ersätter Photoshop.
  • Banshee eller Rythmbox ersätter Itunes mm.
Desutom finns både Skype och Spotify till Linux.

Fördelen med att använda Linux är självklart att du aldrig någonsin behöver köpa något OS igen, du behöver inte bry dig om virusskydd, det finns en gigantisk hjälpsam community att fråga om hjälp om något krånglar och du stöder inte företagen som lever på statliga privilegier.

För den som känner sig ännu mer vågad så rekommenderar jag Arch Linux vilket i min mening är den bästa Linux-disten, som jag själv använder. Det är dock mer komplicerat att installera då det tex inte ingår något GUI i grundpaketet. Men ArchWikin är utförlig, communityn hjälpsam och det finns tutorials på youtube, tex den här.

Och för den som blivit intresserad av att testa Ubuntu (eller Arch), tveka inte att fråga om råd här på bloggen, även om ubuntuforumen är väldigt bra. För den totala nybörjaren så kan tex en sån sak som att "sudo" utelämnats i kommandon tagna från forumen sätta käppar i hjulet. Hoppas "Linux"-pajbiten stadigt kommer att växa månaderna framöver och åtminstone bli synlig. För den intresserad av kritik av intellektuell egendom rekommenderar jag Against Intellectual Property av Stephan Kinsella.

onsdag 27 april 2011

Recension av No Treason

Jag har nyligen läst färdigt Lysander Spooners essä "No Treason, The Constitution of No Authority". Det är ett alster på ca. 45 sidor som skrevs till försvar av var individs rätt att secessera republiken USA. Spooner gav ut essän i samband med att de konfedererade staterna besegrats av nordstaterna och stod inför krigsrätt ankalagde för myteri - därav titeln. Spooner är förövrigt samme man som konkurrerade med amerikanska statens postverksamhet till ett billigare pris, men som tvingades lägga ned under hot.



No Treason inleds med ett fullständigt ogiltigförklarande av av den amerikanska konstitutionen, det dokument som nordstaterna menade band sydstaterna till unionen. Spooner visar hur absurt det är att hävda rätt med ett kontrakt som ingen av de åtlydande lämnat sitt explicita medgivande till, och hur det inte heller vinner större legitimitet genom att delar av befolkning tillåts rösta i val. Det är med detta i åtanke han myntar den kända frasen "A man is none the less a slave because he is allowed to choose a new master once in a term of years". Kontentan av Spooners argumentation kan sammanfatas som följer: Ett kontrakt kan i juridisk mening och enligt sunt furnuft, inte anses giltigt med mindre än att det upprättas med samtliga åtlydande individers explicita samtycke på en informerad och frivillig basis. Ett kontrakt mellan fiktiva entiteter så som "folket" och "regeringen" äger ingen möjlighet till laga kraft.
  Om att staten påstår sig ha upprättats med människors samtycke skriver Spooner så här:

The only idea they have ever manifested as to what is a government of consent, is this - that it is one to which everybody must consent or be shot.

Kopplingen mellan Spooners kritik av konstitutionen och moderna samhällskontrakt i västerländska demokratier är slående, för att inte säga helt analog. Inte på en enda punkt av de som Spooner belyser har någonting fundamentalt förbättrats. Enda skillnaden är att en större andel av befolkning fått rösträtt, men rösträtt har som sagt ingenting med statens frivillighet att göra. Det faktum att secession är olagligt, tydliggör bortom alla tvivel att staten inte är av frivillig natur.

  
Spooner försvarade den konfedereade befolkningens rätt att träda ur unionen och republiken, men ställde sig på intet sätt bakom de slavägande parternas ändamål med kriget - att upprätthålla det ekonomiska system som innefattade slaveri. Han förklarar också bestämt att, till skillnad från den gängse uppfattningen, så var inte nordstaternas främsta ändamål med kriget att upphäva slaveriet. Det var i första hand materiella och inte moraliska motiv som föranledde ett fullskaligt krig mellan nord och syd. Handeln i sydstaterna var en betydande skatteresurs för nordstaterna och att förlora denna del vore som för bonden att förlora stora delar av sitt boskap. Spooner genomskådade krigspropagandan och skriver bl.a. så här:

And why did these men abolish slavery? Not from any love of liberty in general - not as an act of justice to the black man himself, but only "as a war measure," and because they wanted his assistance, and that of his friends, in carrying on the war they had undertaken for maintaining and intensifying that political, commercial, and industrial slavery, to which they have subjected the great body of the people, both white and black.
Och så här...

There was no difference of principle - but only of degree - between the slavery they boast they have abolished, and the slavery they were fighting to preserve...     

Spooner beskriver också i sin essä, relationen mellan stat och kapital. Till största del utmålar han på ett väldigt träffande sätt dynamiken av tjänster och gentjänster som kännetecknar denna symbios. Dock menar han att staten vid denna tid, endast var nickedockor till stora långivare som t.ex. Rotschilds och att dessa i själva verket var i kontroll över statlig policy. Utan dessa menar han, skulle staten aldrig ha råd att hålla befolkningen i schack. Det är nog sant att statsskulder är nödvändiga för att uppräthålla en stor stat och att storkapitalets ord väger tungt, men har man till sitt förfogande en väloljad sedelpress och kasernen full av vapen, så blir det en överflödig fråga att ställa, vem det är som bestämmer. Om Spooner föraktade dåtida medel för att fordra resurser till statskassan hade han tappat andan om han fått se hur dagens effektiviserade system fungerar.

För de många Libertarianer som försvarar och drömmer sig tillbaka till den amerikanska konstitutionen torde No Treason vara en väckarklocka. Det dröjde blott 80 år innan dess att konstitutionen, som skrevs i enda syfte att säkerställa invånarnas frihet från förtryck, visade sig vara endast det dasspapper på vilket den stod skriven. Amerikanska konstitutionen är inget annat än ett samhällskontrakt som ingen någonsin givit sitt explicita medgivade till, och kanske ännu viktigare, som ingen någonsin tillåtits avsäga sig. Hur liten och frihetelig staten än börjar, växer den sig den oundvikligen över alla gränser tills dess att den står inför sin egen kollaps.     

Efter att ha läst No Treason slås jag av hur väl Spooner verkar ha förstått sig på statens moraliska natur, redan då den var en bråkdel i storlek av vad den är idag och såpass liberal som den amerikanska staten ändå var vid denna tidpunkt. Han tycks också för sin tid ha haft ett ovanligt liberalt förhållningsätt i sociala frågor och förmedlar en känsla av medmänsklig insikt. Han är en av de få 1800-tals författare - i samtliga kategorier - som jag tycker håller måttet etiskt, även i ett modernt sammanhang. Tråkigt bara att Lysander Spooner år 1869, förmedlade idéer som kunde ha inneburit ett fritt samhälle långt innan 1900-talet.

Här följer lite passade stämningsmusik till en historisk redogörelse som denna:

tisdag 26 april 2011

Barn har inte på demonstrationer att göra

Det finns inga kristna barn, bara barn till kristna föräldrar.




Det finns inga socialdemokratiska barn... eller oj, det finns det tydligen. Dom är ju ute och demonstrerar och har säkert varit intresserade och läst på om den svenska inrikespolitiken. Det kan inte vara så att föräldrarna indoktrinerar dom och drar med dom till demonstrationen för att det är sött med lite barn!?


Tycka vad man vill om utförsäkringarna, men barnen har inget där att göra! Barn har inga politiska eller religiösa åsikter. Så släpa inte med dom till demonstrationer och kyrkor.

Klassisk liberalism och NV-staten

På fest för några veckor sen fick jag frågan vad som egentligen skulle vara skillnaden mellan nattväktarstat (NV-stat) och ett anarkokapitalistiskt samhälle (Ankeborg). I en perfekt NV-stat och ett perfekt Ankeborg skulle det nog inte vara så stor skillnad, det är först när vi jämför en imperfekt NV-stat och imperfekt Ankeborg som skillnaderna blir stora. Jag har tänkt utforska dessa skillnader i en serie inlägg med början i liberalism och NV-staten, dock inte alltför ingående då det skrivits väldigt mycket om just liberalism. Fokus kommer ligga på de senare delarna, från NV-stat till Ankeborg, privat rättskipning mm.

"The direct use of force is such a poor solution to any problem, it is generally employed only by small children and large nations." - David Friedman

Den fria marknaden
Handel är skitbra! När två personer handlar med varandra får båda det bättre, annars skulle de helt enkelt inte handla med varandra. Se filmen nedan.


Detta är något väldigt viktigt att poängtera, när någonting sker frivilligt så tjänar båda parter på det. När ena parten använder våld, hotar med våld eller bedrager den andra parten tjänar inte båda parter på det, för om båda hade gjort det så hade inte våldet/hote/bedrägeriet varit nödvändigt. Det som skiljer marknaden från staten är just våldsanvändning. Allt staten gör backar den upp med hot om dödligt våld. Skatterna i dagens samhälle är inte frivilliga, betalar du inte kommer det till slut beväpnade män hem till dig och kidnappar dig, försvarar du dig då så slås du ned, drar du ett vapen för att försvara dig skjuts du. Så är det med allt staten gör! Marknaden bygger på frivillighet och handel, staten bygger på tvång och stöld.

Det liberaler vill är att minimera våldet i samhället. När är det moraliskt rätt att använda våld? Liberaler (inklusive jag själv) menar att det enbart är moraliskt att använda våld i försvarssyfte. Dvs att försvara sig själv eller någon annan från en angripare, även om angriparen kallas polis. Detta kallas icke-aggressionsprincipen (NAP, från eng. non-aggression principle) och är liberalismens fundament tillsammans med privat äganderätt. Det som sker vid avsaknad av våld och hot om våld är helt enkelt den fria marknaden. För den intresserad i hur marknaden fungerar är den här artikeln väldigt bra. För den som vill underhållas samtidigt som man lär sig något rekommenderar jag varmt How an economy grows and why it doesn't av Irwin Shiff, pappa till Peter Shiff. För den som är orolig för prisdumpning har jag bemött det tidigare.

Vad är en NV-stat?
En NV-stat är en stat som enbart tillhandahåller polis, militär och rättsväsende. Allt annat sköts på den fria marknaden. Staten finns enbart till för att försvara människor och deras egendom, dvs hindra initiationen av våld, hot om våld och stölder. Det som inte innebär aggression mot andra människor skulle vara tillåtet. Lagboken skulle bli väldigt tunn. Tex skulle ingen riksbank finnas, droger skulle vara lagliga, det skulle råda fri invandring, begreppet juridisk person skulle inte existera och ingen skatt tas ut. Vidare skulle alla vara lika inför lagen, inga privilegier till företag och fackföreningar skulle existera. Detta kallas klassisk liberalism och är det Liberala partiet förespråkar. En bra sammanfattning är videon nedan.


Jag håller med om vartenda ord i videon (kanske inte att kyrkan är en så bra organisation iofs), så varför heter bloggen anarkokapitalist och inte klassisk liberal? Detta beror inte så mycket på vilka lagar som skulle finnas utan hur dessa skulle upprätthållas. Men mer om det i ett annat inlägg.

Sammanfattning
Handel är en win-win situation och borde uppmuntras, inte hindras. När handel bedrivs utan våld, hot om våld, stöld och bedrägerier råder en så kallad fri marknad. Den fria marknaden skall, enligt liberaler, beskyddas av NV-staten. Att försvara folks liv, frihet och egendom är NV-statens enda uppgift.

Låter det inte toppen!? NV-staten är miljarder gånger bättre än den Leviathan till stat Sverige har idag. Men jag hävdar att även om NV-statförespråkare kallas minarkister (eftersom de förespråkar en "minimal" stat) så hävdar jag att den kan bli mycket, mycket mindre. Det ska nästa inlägg handla om. För den som är intresserad redan nu så rekommenderar jag denna skitbra föreläsning Less than the minimal state av Bryan Caplan, vilket nästa inlägg i stort kommer följa.

Vill du läsa mer om klassisk liberalism rekommenderar jag att läsa Liberala partiets politik samt de översta inläggen här, och är du intresserad av anarkokapitalism tycker jag du ska surfa in på anarkokapitalism.se och titta på några videor och läsa några artiklar iaf. Det värsta som kan hända är att du slösat bort en kvart av ditt liv. Du vågar aldrig! =)

söndag 24 april 2011

Wikileaks har inte övergett Manning

Svensk media har de senaste dagarna skrivit om att Wikileaks är as som blivit stora och kända genom material de erhållit från Bradley Manning. De skriver att Julian Assange är "ett äckel utan principer"  som levt som en rockstjärna medan Manning sitter isolerad naken och torteras. Vidare att Wikileaks inte gör allt de kan för att stödja Manning. Detta är dock helt felaktigt!

Svensk media har övergivit Manning och använder honom bara nu som ett slagträ mot Assange. Om journalisterna hade bemödat följa Wikileaks på Facebook tex så har 9/77 inlägg varit till stöd för Manning sen 11 februari, och detta under Libyenkriget. Dessutom ljuger Jan Guillou när han skriver att Wikileaks inte bidragit med pengar till Mannings försvar, det har de visst!

Journalisterna gnäller om att media inte skriver om Manning längre, men det är ju de själva som är media. Skriv om honom ffs! Att dessutom komma med osanningar för att man ogillar Assange är bara lågt.

Aftonbladet | SvD

EDIT: Under tiden jag skrev detta inlägg hann Wikileaks posta ännu ett inlägg om Manning. Svensk media skriver enbart honom för att sätta dit Assange, Wikileaks skriver om honom stup i kvarten.

fredag 22 april 2011

Att nå vänstern

Som anarkokapitalist placeras man ofta till höger om de borgerliga på en höger-vänsterskala eftersom man vill ha "ännu friare kapitalism" och "ännu mindre stat". Att klämma in alla politiska uppfattningar på en axel är så klart näst intill meningslöst men likväl är det så folk lär sig tänka kring politik idag. Detta bäddar för dålig kommunikation med vänsterkanten, eftersom anarkokapitalismen för dem ses som det mest avlägsna alternativet att ens föra diskussioner med. Det är synd när det verkar finnas folk inom vänstern som faktiskt delar många sympatier och bekymmer med anarkokapitalister, och som skulle kunna tänkas överge staten som medel för sina mål om de bara fick se på situationen ur ett anarkokapitaistiskt perspektiv. Men hur bär man sig då åt för att nå ut till dessa potentiella frihetskämpar som riskerar drunkna i etatismens kvicksand?

I detta lustiga och intressanta anförande berättar Roderick T. Long om problemet och om hur han tror man tar sig an det.

torsdag 21 april 2011

Socialistisk sjukvård


En sjuksköterska nekade en döende man ambulans, patienter med brutna ben skickas hem och skadar du dig och åker in till akuten kan du räkna med några timmars väntetid. Problemet med den svenska sjukvården är incitamenten. Personalen kan nästan bete sig hur dåligt som helst, det finns inga konkurrenter att bry sig om. Likt allt annat den svenska staten gör så har de inga incitament att vara effektiva och billiga. Slöseri, resursmissallokering och dålig service är vad socialism innebär, och självklart är detta även fallet med den svenska sjukvården. När ska svenskarna öppna ögonen och sluta slå sig för bröstet? Den svenska sjukvården är skit och behöver privatiseras så snart som möjligt.

Vi skrattar åt brödköerna i Sovjetunionen, men vårdköer tar vi för givet och är nästan stolta över. Kognitiv dissonans måntro!?

Läs mer här.

EDIT: DN har skrivit om fler skräckhistorier från den svenska sjukvården.

tisdag 19 april 2011

Några bra videor

Då den enda relevanta videon på youtube om man söker på anarkokapitalism är en nidbild från Hipp Hipp tyckte Niklas på Grevad Lux att det var dags att ändra på det. Numera finns en relevant video till.



Nästa är saxad från Kabo. Evan Pierce påpekar i domstolen att polisen stal hans marijuana, kidnappade honom och låste in honom i ett litet rum i två dagar och går vidare till att säga att New Hampshires lagar kränker hans naturliga rättigheter och konstitutionen. Om jag hamnar i en domstol vill jag kunna ha lugnet och agera som han gör.




Nästa video länkades av Sebastian i en kommentar till mitt inlägg om Duck Tales. I klippet nedan ser ni vad Duck Tales har att säga om inflation. :)


söndag 17 april 2011

Mutualism, anarkokapitalism och landägande

I princip alltid när anarkism diskuteras på diverse forum så kommer frågan upp om anarkokapitalism (hädanefter endast AK) är sann anarkism. Se tex Bryan Caplans Anarchist Theory FAQ och kritik till denna av de bakom An Anarchist FAQ. Eller varför inte här på det nyskapade forumet anarkism.org. Den vanligaste kritiken är konstigt nog semantisk då vi och de flesta "vänsteranarkister" definierar ordet kapitalism olika. För oss betyder det enbart en helt fri oreglerad marknad. Dvs inte det korporativistiska/statskapitalistiska styre vi har idag, som vänsteranarkister menar med ordet kapitalism. Läs gärna Per Bylunds inlägg. Förutom att vi talar förbi varandra så är en vanlig kritik att lönearbete innebär att underkasta sig en hierarki och eftersom anarki bokstavligen betyder utan härskare så kan inte AKn vara en form av anarki. Dock så ignorerar detta argument helt och hållet att arbetssäljaren och arbetsköparen frivilligt ingått detta avtal. Skulle en tredje part med våld hindra dessa avtal från att ingås så är det denne som inte är anarkistisk, inte de två som ingått avtalet. För ett försvar av AK som en legitim anarkistisk gren av en mutualist (en sorts vänsteranarkist, vi kommer till det strax) läs här.

Även om AK får (oförtjänt) mycket skit från andra anarkistiska inriktningar, så finns det faktiskt en slags socialistisk frimarknadsanarkism som är väldigt lik AK på förvånansvärt många punkter; mutualism. Förutom att mutualister i regel använder vänsterterminologi, och AK högerterminologi, så är det egentligen bara två saker som skiljer ideologierna åt. För det första så anammar mutualismen arbetsvärdesteorin, dvs teorin att en varas värde bestäms av arbetet som gått åt att tillverka den. Detta i stark kontrast till modern ekonomi, och AK, som förkastat arbetsvärdesteorin till förmån av marginalnyttoteorin. I sig är detta inte en särskilt stor splittring, mutualister och ankor förespråkar samma "recept" men är oense om hur det kommer smaka. Då jag inte är en ekonom, och Robert Murphy redan kritiserat arbetsvärdesteorin, så kommer resten av inlägget handla om den andra skillnaden; synen på landägande.

Besittning och bruk... och homesteading
Mutualister är anhängare av principen "besittning och bruk", dvs att man äger den mark man faktiskt använder, och ingen mer. Detta pga markens* speciella natur; man måste helt enkelt befinna sig någonstans. Läs gärna Emils inlägg om landägande utifrån ett mutualistiskt perspektiv. Denna landäganderättsprincip ska då jämföras med vad många ankor förespråkar; "homesteading". Dvs att oägd mark blir egendom när man, i John Lockes ord, "blandat sitt arbete" med jorden, tex odlat någonting eller byggt en byggnad etc. Därefter kan marken säljas, ges bort, hyras ut eller vad som helst, det är ägarens egendom helt enkelt. Vad som krävs för att homesteada (jag tror det behöver hittas på ett svenskt ord här) mark tvistar de lärde om. Men det räcker inte med att spela fotboll på en slätt en gång för att den ska bli din. Det måste vara "tillräckligt" med arbete blandat med jorden. Med tillräckligt menar jag något liknande


där bracketsarna betyder genomsnitt. Tex skulle att slänga upp ett flygfält på kort tid på slätten, och att under flera år spela fotboll och hålla planen fri från sly, båda utgöra homesteading. Vad konstanten på högersidan skall vara och hur man egentligen mäter arbete, dvs inte kraft gånger väg ;), är öppna frågor. Dessutom, enligt Stephan Kinsella, skall arbetet blandas med avsikten att äga marken. Tex skulle inte att okynnesspränga lite berg utan avsikten att faktiskt använda berget/marken räknas som homesteading enligt honom.

Marken har ingen särställning när den väl har homesteadats. Att sälja eller ge bort marken har mutualister inget problem med, detta innebär ju helt enkelt att man slutar bruka marken och nästa ägare tar vid. Det är uthyrningen som är den stora skillnaden mellan de två principerna. Enligt mutualisterna är marken ens egendom när man blandar och inte bara blandat sitt arbete med den. För i ett mutualistiskt samhälle så är det den faktiska brukaren av marken som är den rättmätige ägaren. När väl någon frivilligt lämnat sin mark och därmed slutat bruka den så kan hon inte kräva hyra av nästa ägare. Alltså är uthyrning av mark omöjligt! George Reisman har kritiserat mutualismen för detta i oerhört hårda ordalag. Han menar att mutualismen är en "filosofi för tjuvar" då de inte skulle upprätthålla ett frivilligt ingånget kontrakt mellan en jordägare och en arrendator. Mutualister däremot pekar på att ett sådant arrangemang principiellt inte skiljer sig från förhållandet mellan en stat och undersåte. Hyra likställs med skatt. Och på en del sätt så är liknelsen slående. Dock står jag fast vid att frivilligt ingångna avtal skall respekteras, dock enbart de Murray Rothbard menar innebär implicit stöld om de bryts, vilket han skriver om i The Ethics of Liberty. Att enbart bryta ett löfte är inget brott. Men detta är värt ett helt inlägg för sig.

Ett kort exempel
Med Lockeanskt ägande så behöver man inte fortsätta bruka marken efter den legitimt homesteadats. Detta medför att om nån extremt företagsam person, person A, skulle åka upp på månen och på något sätt homesteada den (tex åker runt och samlar helium-3 eller nåt) så måste nästa person som vill bosätta sig där, person B, följa As regler och betala hyra om A så kräver. Eller för att ta Emils exempel så upptäcker A en ny kontinent och odlar nån gröda över hela kontinenten en kort period. Det viktiga är bara att A legitimt homesteadar en stor areal. Vidare så dör A och hennes barn ärver marken. Spolar vi framåt så ska Bs barn betala hyra till As barn och lyda As barns regler osv. Även den största delen av marken är helt igenvuxen vid det här laget så är det As barns egendom och Bs barn måste betala hyra och följa As barns regler. Vad skiljer nu detta förhållande från det mellan en stat och dess undersåtar?

Vad man egentligen homesteadar!?
Jag tror inte alla libertarianer håller med mig, men i min mening homesteadar man inte marken i sig, utan snarare rätten att göra aktivitet X på marken. Tex om jag odlar äppelträn så har andra människor rätt att promenera där och plocka blommor. Det jag homesteadat är trädodlingen, inte blommorna. Så länge folks promenader och blomplockande inte hindrar mig att fälla och plantera träd så är det fritt fram. Dock så inses ju snabbt att blomplockaren och trädodlaren kan hamna i konflikt. Tex när träden ska grävas upp och säljas så kommer nog blommorna att köras över. Skulle detta gå till domstol så skulle nog inte blomplockaren ha en chans då hon inte blandat sitt arbete med jorden. Var hon dessutom inte först med att använda marken så är nog hela försöket att få någon ersättning dödfött. Hade hon däremot planterat blommor på marken och trädodlaren skulle kunnat undvika att köra över dem, tex genom att helt enkelt köra runt dem, så har hon i min mening rätt till ersättning. Detta oavsett om trädodlaren använde marken först, då blommorna egentligen inte hindrade avverkning eller odling av träden. Därmed förespråkar jag inte "min mark = mina regler"-doktrinen vissa liberaler verka förespråka. Jag gillar helt enkelt allemansrätten. Men för att förstå exemplet ovan när A homesteadar en väldigt stor areal så behöver vi en ingrediens till - när kan egentligen mark anses vara övergiven?

Att överge mark
Något som både mutualister och ankor (och de flesta andra ideologier) behöver är en slags definition av när något anses övergivet och den senaste ägarens anspråk inte längre är giltigt. Två halmgubbar** skulle vara att hardcore-mutualister anser att det är Plancktidsenhet efter att man slutat använda marken i fråga medan hardcore-objektivister skulle anse att ägandeanspråket gäller förevigt. Nu är dessa extremer som sagt båda halmgubbar, mutulister anser att man självklart ska få åka på semester utan att förlora sitt hus och objektivister anser naturligtvis att man får riva ett hus som stått oanvänt i ett århundrande och vars ägare är borta sedan länge. Men någonstans mellan dessa extremer, noll och förevigt, måste gränsen dras. Stephan Kinsella (i samma artikel som ovan) håller dock inte med om att mutualism och AK ligger på samma spektra. Han menar att även mark är oanvänd så måste ägarens avsikt vägas in. Alltså att ägaren avser sig fortsätta äga marken i framtiden utan att använda den så fortsätter hon vara ägaren. Detta görs inte alls inom mutualismen, där man förlorar äganderätten efter att inte använt sin mark en viss bestämd tid. Här håller jag dock inte med honom. Visst är avsikten viktig, men då i meningen att säga att man inte äger en sak. Att avsäga sig, eller helt enkelt att inte göra anspråk på, äganderätten till något leder inte till konflikt. Det kan däremot anspråket till ägande av  något göra. Och jag tror att det i ett fritt samhälle skulle finnas en gräns för när man förlorat sitt "förstatjing". När  det inte finns några avtal inblandade, marken inte använts av den ursprunglige ägaren på lång tid och andra gör anspråk på den, då tycker jag att det är rätt att marken byter ägare.

Åter till exemplet
Jag tycker A rättmätigen kan ta ut hyra för den homesteadade marken, om B ska göra något som effektivt hindrar A från att utföra aktivitet X som hon homesteadade marken för. Då B vill bygga hus och bosätta sig på As mark, så kommer B hindra A från att göra X, alltså måste ett avtal ingås och hyra betalas. Dock kan A inte rättmätigen hindra B från att homesteada mark för en annan, ickeexkluderande, aktivitet på resten av As mark. När tiden går kommer A, eller As barn, effektivt sett övergivit den mark de inte använt på lång tid. Dessutom, om B använt den outhyrda marken i större utsträckning än A, så vid någon viss gräns har B större rätt till den än vad A har. Var denna gräns går är något som skiljer från person till person, även om det förmodligen kommer finnas vissa urskiljbara åsiktsgrupper (dvs åsikterna är inte normalfördelade, se gärna videon i mitt tidigare inlägg). Om nu konflikt skulle uppstå mellan A och B, tex om B skulle bygga en fabrik/dansbana/etc på den outhyrda marken och B därmed hindrar A från att göra X, så skulle inte B automatiskt vara tvungen att riva sin fabrik bara för att A var först. När denna gräns korsats så skulle B behålla marken, dock möjligen behöva betala någon slags ersättning till A. Ett förslag till ett matematiskt uttryck för detta skulle vara


vilket skulle endast gälla om inga avtal ingåtts.

Några sista ord
Om jag förstått standard-mutualistens och standard-ankans åsikter så skiljer jag mig från dessa iom att jag inte erkänner att ägande (oberoende om det är besittning och bruk eller Lockeanskt) ger total bestämmanderätt över marken. Äger jag en skog är jag inte diktator över den. Det finns ankor som hävdar "Går nån på min mark skjuter jag dom!", dessa tar jag starkt avstånd ifrån. För det första så åberopar jag proportionalitetsprincipen som säger att "åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet". Dvs om man ska hindra någon från att göra något så skall man inte som första åtgärd ta till dödligt våld. Detta borde vara självklart för alla! För det andra så anser jag inte att de har rätt att hindra andra från att beträda deras mark. Visst, marken i direkt anslutning till huset mm ser jag inget fel med att schasa bort folk från. Men precis som allemansrätten säger, utom synhåll från huset, så tycker jag faktiskt inte att man får driva bort folk hipp som happ. Jag är helt övertygad om att detta synsätt skulle genomsyra ett fritt Norden då allemansrätten är en urgammal "brukslag" (eng. consuetudinary law).

Mutualism och AK står, i mina ögon, varandra väldigt nära. Det må vara skillnad i hur vi tror ett fritt samhälle skulle se ut då mutualism, som sagt ovan, anammar arbetsvärdesteorin och AK marginalnyttoteorin, men utöver detta är det snarare frågan om gradskillnader än principiella skillnader, åtminstone mellan mina åsikter och mutualism. De kanske anser att man förlorar sin äganderätt efter ett halvår, och jag efter några årtionden. Däremot förstår jag inte logiken i att man skulle få lämna sina ägor oanvända en viss tid, men man får inte hyra ut dem under samma tid!? Om båda parter anser sig tjäna på det så är det väl bara att köra på!? Detta är dock på sätt och vis en ickefråga eftersom de inte aktivt skulle hindra hyreskontrakt från att upprätthållas av de som är för dem. Ungefär som att ankor inte skulle hindra kollektivt ägda företag. Däremot känns det som att det kostar mer än det smakar att göra allt för att förhindra "frånvarande ägande" (eng. absentee ownership), dvs hindra uthyrning. Tex skulle inget kapital flöda in från utlandet om Sverige blev mutualistiskt då de ursprungliga ägarna skulle förlora sitt kapital i samma stund det anlände hit. Dessutom så kan jag inte se hur hotell (eller kanske tom parkeringsplatser) skulle kunna existera i ett mutualistiskt samhälle. Jag tror mitt system beskrivet ovan är en mycket bättre väg att gå.

För att knyta tillbaks till introduktionen i inlägget så citerar jag Corktageous inlägg "Why I Am Not a Mutualist":

"Rothbardian anarcho-capitalism, influenced by Lysander Spooner and Benjamin Tucker, retains most of their spirit but omits their silly ideas and errors (such as the labor theory of value, which nobody believes in anymore). In my opinion, it is simply a modernized form of market anarchism with the crap cut out. Does that put it outside of historical/classical anarchism a bit? Yes. Who cares?"

Det säkert hade varit bättre att kalla ideologin jag står för  för marknadsanarkism, istället för AK som retar upp så många vänsteranarkister. Dock tycker jag ankor är ett roligt namn för anhängarna, och orka ändra namn på bloggen ännu en gång liksom. :)


* = Jag skulle hellre säga att det är materians speciella natur; två saker kan inte befinna sig på samma plats samtidigt.

** = Iofs kanske det existerar folk som hyser dessa bisarra åsikter, vad vet jag.

EDIT: För den som inte orkar kolla kommentarerna, Emil har skrivit ett svar till inlägget här.

Sven Stolpe

Sven Stolpe är en ny idol!

Intervjuaren:- Nu när du får tala fritt i Magasinet i kväll, vad ska du säga då?
Sven Stolpe: - Jag vill inte träffa lagstiftarna. Jag vill vara med om att hänga dem på Brunkebergstorg i stiliga galgar.
(inför TV-programmet "Magasinet", 1981)

måndag 11 april 2011

Kort om subventioner

Jag satt och stumbla när jag kom till den här bilden. De argumenterar för att solkraft ska få samma subventioner som fossila bränslen, och då skulle det vara billigare att använda solkraft än "grid power". Nu tycker jag inte att någonting ska subventioneras, men det är märkligt att elproduktion med fossila bränslen får så mycket jämfört med solkraft. Min naiva föreställning var att det borde varit tvärtom, att kolkraft mm inte behöver några subventioner och enbart mindre kostnadseffektiva alternativ fick det. Hur som helst så är det tragiska inte att saker och ting subventioneras såpass mycket, utan att de argumenterar för att solkraft ska subventioneras mer snarare än att kolkraft mm ska subventioneras mindre. Det senare ställer jag mig helt och hållet bakom.

lördag 9 april 2011

Hjärntvätt

Jag har haft mycket att stå i de senaste dagarna. Men här är iaf något som jag aldrig någonsin kommer göra med mina barn; spela in en musikvideo till en låt som handlar om att man ska lyda auktoriteter.


Hoppas dessa barn iaf lär sig något vettigt. Istället för att läsa om Jesus skulle de ju kunna lära sig hur världen faktiskt fungerar

onsdag 6 april 2011

Snabb replik angående antropogen global uppvärmning

Att många libertarianer blir klimatskeptiker tror jag inte nödvändigtvis sker per default. Det kan ha mer med historiska och moraliska skäl att göra.

Antropogen global uppvärmning (AGU) är bara ytterligare ett i raden av aldrig sinande "god of the gaps"-artade argument som staten kan legitimera sig genom. Oavsett om det stämmer, vilket det kanske gör, så är det väldigt tacksamt om man som stat kan säga nåt i stil med: Omedvetet genom en osynlig kraft håller ni på att förgås, vi (staten) är de enda som kan skydda er från er själva. På samma sätt använder sig snart sagt alla religioner av liknande osynliga skulder, som t.ex. arvssynd eller gudarnas vrede, där kyrkan/prästerna räddar befolkningen.

Staten omfamnar sådant som klimathotet och patriarkatet för att det leder till mer makt samtidigt som det lämnar kritikerna handfallna. Även om man är insatt så är det inte lätt att avgöra hur det ligger till, många farhågor startar som ett stort "kanske", de flesta rinner med tiden ut i sanden. Detta kan jag som Oceanograf tillstå. Det är därför lika absurt för någon att blankt förneka AGU som det är för staten att basunera ut det som sant och att X,Y och Z måste genomföras, vilket de har gjort i över 10 år. Den allvetande staten har anmärkningsvärt nog varit säker på sin sak längre än den etablerade vetenskapen.  

Det förblir därför mycket viktigt att som libertarian inte acceptera statens spelregler i dessa frågor och ge dem möjlighet att kabla ut en ännu större statsapparat. Att vara ödmjuk inför det man inte vet så mycket om är en dygd inom vetenskapen. Nu pratar vi dock om staten och inte om vetenskap, och att vara tyst då, är ekvivalent med att tillåta aggressionsvåld utan protest. Det är därför, tror jag, som vissa libertarianer* är så nitiskt skeptiska och tar sig vatten över huvudet. För att de helt enkelt inte kan dementera AGU ordentligt, men samtidigt inser att deras tystnad innebär en vinst för statsapparaten och på så sätt en förlust för mänskligheten. 

Istället för att endast klanka ner på dessa personer tycker jag man borde respektera deras moraliska ståndaktighet. Det är alltjämt en utmaning för libertarianismen att inte låta moralisk indignation ske på bekostnad av rationalitet och vetenskapligt god sed. 

Min egna inställning, än så länge, är att inte låtsas bära på alla svar, men samtidigt bestämt argumentra att innovation och frihet, inte centralplanering och våld, är lösningen på dylika problem. Eftersom de flesta frågor och debatter kring AGU handlar om hur man skall reglera människor och inte om uppvärmningen i sig, så betyder det att jag har fullt upp, och det borde var och en som kallar sig libertarian också ha enligt min mening.

*OBS - foliehattbärande retards till libertarianer som inte kan skilja på upp och ner inkluderas inte här.


EDIT: Så på frågan "Varför kan vi som libertarianer inte bara acceptera premissen att AGU existrerar och komma med förslag på frivilliga lösningar istället för att tjäbbla", så svarar jag: Förespråka gärna frivilliga lösningar, och godta premissen rent hypotetiskt, men låtstas inte som om klimatforskningen står på podiet av objektiv och ren vetenskap, för med statens nuvarande grad av inblandning så gör den det verkligen inte.

tisdag 5 april 2011

Bandyspelare dömd för hets mot folkgrupp

Alexander Mayborn har blivit dömd till 100 dagsböter för hets mot folkgrupp. För det första så borde "hets mot folkgrupp" inte vara ett brott. För det andra, Aftonbladet publicerade bilden nedan. Borde inte dom (och jag) också göra sig skyldiga till hets mot folkgrupp? Eller finns den nån fjantig regel att om man bara återger vad andra sagt så är det helt ok!? Hur som helst, en skitlag som självklart är en inskränkning av yttrandefriheten. Borde avskaffas över natt.


Liberalism och klimatförändringar

Av nån anledning hade jag helt och hållet missat bloggen libertarianism fram tills igår. Han (jag är fördomsfull, jag vet) skriver i ett inlägg om FreedomFest Stockholm 2011 något som jag tycker är värt att belysas om den liberala rörelsen. Det är skepticismen till, eller rent ut sagt förnekelsen av, teorin om den antropogena klimatändringen. Visst, folk är berättigade att hysa vilka åsikter de vill, men att bjuda in en skribent från bloggen The Climate Scam som talare på FreedomFest är enbart kontraproduktivt för den liberala rörelsen. Ungefär som att bjuda in någon månlandningskonspiratorisk dåre.

Jag är en fysiker, men ingen klimatfysiker, och är liksom de allra flesta liberaler en lekman inom klimatforskning. Och är inte det mest rationella för en lekman att mer eller mindre lita på vad experterna säger? Liberaler, som i vanliga fall är för rationalitet och vetenskap, börjar gapa om solen, vulkaner och  konspiration när klimatförändringarna tas upp. Och detta utan att ha någon som helst expertis i området. Jag frågar mig varför, och jag tror jag har ett svar.

Problemet ligger i att varje person åsamkar små skador på andras egendom, och detta under lång tidsrymd. Idag är det så gott som omöjligt att försöka påvisa vem som skadat vem, och allt som oftast är skadan inte skedd än. Skadar man någons egendom ska man bli ersättningsskyldig, men i detta fall så går det inte att veta vem som är skyldig vem vad. Ägarna av ett kolkraftverk borde vara skyldiga massvis med människor ersättning, men det går inte att veta vilka. Detta är ett stort problem för liberalismen, i min mening det största. Och svaret är inte att hålla för öronen och lalla att problemet inte existerar, så som arrangörerna för FreedomFest verkar göra.

Vi måste inse att det är ett problem och komma med lösningar, inte svepande bortförklaringar. Men som David Deutsch (förövrigt en av mina favoritfysiker) säger i videon nedan 15 min in, så kommer inte klimatforskare mf med lösningar heller. Han jämför dem med läkare som inte försöker läka brutna ben, utan att komma med förslag till hur man inte bryter dem från början. Vetenskapsmän och ingenjörer ska lösa problem, inte försöka undvika dem.


Vi måste också sluta försöka undvika problemet. Vi måste börja lösa det.

EDIT 1: Jag borde tillägga att jag och den andre skribenten på bloggen har delad uppfattning i denna fråga. Han får ta och skriva ett inlägg själv om det hela om han orkar. :)

EDIT 2: Läs gärna Carl Jaokobssons inlägg om klimatfrågan.

Ofog och aktivism

Såg några hålla på och göra banderoller utanför min lägenhet i Luleå i somras, var något om att USA bombar i Norrland mm. Måste antagligen varit Ofog som den andre skribenten på bloggen, Анка-Пулемётчица, just tipsade mig om. Bra initiativ! Tycker deras aktivism iform av att rätta till Försvars Krigssmaktens reklam är klockren.

söndag 3 april 2011

Nyspråk och Sveriges krig i Libyen

Strax efter Riksdagen beslutade att åka och kriga i Libyen uppdaterades listan över svenska krig på Wikipedia där Libyenkriget lades till. Som ni ser så är det numera borttaget. Högst upp på sidan, i versaler, kan man läsa

... Fredsbevarande (eller fredsskapande) insatser från 1960-talet och framåt räknas inte dit.

Ok, fredsbevarande kanske jag kan köpa att det inte är krig, dvs ockupera ett område efter de egentliga striderna ägt rum. Men fredsskapande... hur är inte det krig? Det är Orwellianskt nyspråk så det skriker om det! Svenska soldater krigar inte, dom fredsskapar. Vilket skämt. Jag hoppas att svenska folket inser att man inte längre kan säga att Sverige minsann inte krigat på 200 år. Och varför skriver inte media om det i klartext?  Afghanistan är i mina ögon ett krig, men kan väl läggas under kategorin fredsbevarande, men Libyen kan det då verkligen inte.

lördag 2 april 2011

Joakim von Anka om politiker

Sitter och ser på Duck Tales och äter efter träningen och blir lite glad över manuset. von Anka och knattarna är ute på skattjakt och ligger och sover när Flinthjärta råkar väcka dom när han klampar rakt in i knattarnas Gröngölingsalarm. von Anka utbrister då:

"Robbers! Thieves! Politicians!"

Även om moralen i Duck Tales inte alltid är att hurra för, minst sagt, så tycker jag ändå det är roligt att tjuvar, rånare och politiker rättmätigen klumpas ihop i ett barnprogram. :)

Ingen flagga, inget land


Tyvärr inget aprilskämt

Nu är jag några minuter sen, men ändå. Jag borde skrivit om samhällskontraktet (the social contract) vilket borde vara ett Aprilskämt. Jag tog upp det på förra bloggen, A för AnKa, men det är värt att skriva igen så även nya läsare kan se hur urbota dumt tanken om ett samhällskontrakt är. Saxat från Francois Tremblays bok "But who will build the roads?":

Social Contract
Between an individual and the United States Government
  • Whereas I wish to reside on the North American continent, and
  • Whereas The United States Government controls the area of the continent on which I wish to reside, and
  • Whereas tacit or implied contracts are vague and therefore unenforceable, I voluntarily agree to the following terms:
Section 1:
I will surrender to the Government a percentage of my property. The actual percentage will be determined by the Government and will be subject to change at any time. The amount to be surrendered may be based on my income, the value of my property, the value of my purchases, or any other criteria the Government chooses. To aid the Government in determining the percentage, I will apply for a Government identification number that I will use in all my financial transactions.

Section 2:
Should the Government demand it, I will surrender my liberty for a period of time determined by the Government and typically no shorter than two years. During that time I will serve the Government in any way it chooses, including military service in which I may be called upon to sacrifice my life.

Section 3:
I will limit my behavior as demanded by the Government. I will consume only those drugs permitted by the Govenment. I will limit my sexual activities to those permitted by the Government’s definition of propriety. More limits may be imposed at any time.

Section 4:
In consideration for the above, the Government will permit me to find employment, subject to limits that will be determined by the Government. These limits may restrict my choice of career or the wages I may accept.

Section 5:
The Government will permit me to reside in the area of North America that it controls. Also, the Government will Permit me to speak freely, subject to the limits of the Government’s Congress and Supreme Court.

Section 6:
The Government will attempt to protect my life and my claim to the property it has allowed me to keep. I agree not to hold the Government liable if it fails to protect me or my property.

Section 7:
The Government will offer various services to me. The nature and extent of these services will be determined by the Government and are subject to change at any time.

Section 8:
The Government will determine whether I may vote for certain Government officials. The influence of my vote will vary inversely with the number of voters, and I understand that it typically will be miniscule. I agree not to hold liable any elected Government officials for acting against my best interests and/or for breaking promises, even if those promises motivated me to vote for them.

Section 9:
I agree that the Government may hold me fully liable if I fail to abide by the above terms. In that event, the Government may confiscate any and all property that I have not previously surrendered to it, and may imprison me for a period of time to be determined by the Government. I also agree that the Government may alter the terms of this Contract at any time at its own whim.

Vem skulle skriva under ett sånt här kontrakt? Hur kan någon ens ta idén på allvar? Detta kontrakt borde visas för alla som hävdar att vi på nåt vänster gått med på att ge staten rätt att bestämma över oss.

fredag 1 april 2011

Det värsta förtrycket tänkbart

Det sägs ibland att folk är anarkister endast för att dom vill knarka, ha atombomber och måla sina hus hur fult dom vill. Detta är självklart nonsens. Den främsta anledningen till att folk blir anarkister är naturligtvis för att avskaffa det värsta förtryck en människa kan tänka sig. Och det är inte beskattning, tortyr, krig, kidnappning, våld, mord, tull, indoktrinering eller stöld - utan sommartid och tidszoner!

Det ska vara varje individs rätt att ställa klockan hur hon vill. Jag, som boende vid västkusten, känner mig djupt kränkt att se solen stå som högst 12:12 normaltid (det heter inte vintertid) och, ännu värre, 13:12 sommartid. Det svenska folket måste resa sig. Det råder nu inbördeskrig i Libyen för att folket där fått nog av att tvingas, inte bara ha en enhetlig tid i hela landet (i vilket det skiljer ca  en timme i soltid) utan även att ingå i en helt handikappad tidszon. Libyen har GMT+2 fastän det ligger rakt söder om Norge och Sverige. Totalt vansinne!


Nä, ställ din klocka efter lokal soltid (eller nåt annat passande) och envisas med att hävda att alla bussar och tåg i stan går vid fel tidpunkter. I fritt samhälle går inte två klockor lika. Utan statens tvång finns det inget sätt (eller incitament) för två parter att synka sina klockor och komma samtidigt till affärsmöten. Ingen handel kan därmed ske och den moderna civilisationen kommer gå under. Kaos och allas krig mot alla kommer råda. Det har Ayn Rand visat med sitt tänkvärda scenario:

"Säg att Alice och Bob bestämt i kontrakt att Alice ska leverera en vara till Bob vid en viss tidpunkt. När Alice kommer står Bob sur och väntar. Bob menar att Alice är 137 minuter sen, medan Alice hävdar att hon är i tid. Bob ringer sitt skyddsföretag, Polis B, och anklagar Alice för kontraktsbrott då hon var sen. Alice ringer sitt skyddsföretag, Polis A, och anklagar Bob för kontraktsbrott då han vägrar betala för leveransen som, enligt henne, var i tid. Polis A och B kommer till platsen. Och som rationella vinstmaximerande individer börjar de genast skjuta på varandra med all arsenal de har. Allting eskalerar tills svampmoln syns vid horisonten och alla dör!"

Det är detta anarkister vill ha! Folk kommer ligga i sin egen avföring och ropa förtvivlat: "Hur kunde vi vara så naiva och tro att ett samhälle utan en våldsmonopolist som tvingade alla att ha synkade klockor, typ, kunde fungera!?" Det är då jag dyker upp på min flakmoppe och hånskrattar samtidigt som jag har sex med min syster. För det var bara hot om repressalier från staten som hindrade folk från att inleda incestuösa förhållanden. Inom loppet av några år kommer det vara atomvinter och mänskligheten endast bestå av inavlade mongon som bara stjäl och våldtar.